Lantbrukarnas riksförbund (LRF) säger stolt att 2013 blev ett gott för svensk mjölk. För första gången sedan 2000 visar den mängden producerad mjölk en tydligt uppåtgående trend.
Men här i länet slår den trenden inte genom.
– Nej, vi har en förvånansvärt svag utveckling i Norrbotten och det finns inga påtagliga skäl för det, säger Herbert Nyman i LRF:s regionstyrelse.
Han är själv mjölkbonde och menar att det i dag ger en rimlig försörjning. Så var det inte under krisåret 2012 men under fjolåret steg priset på mjölk en aning medan foderpriset sjönk.
– Det går definitivt att leva på det. Men att vara mjölkbonde är väldigt arbetsintensivt så lönen per timme är inte så hög, säger Nyman.
Ökningen i riket är inte så stor, det handlar om 0,5 procent jämfört med 2012. Men det är en lång negativ trend som bryts.
Norrmejerier ägs av mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Intresset för att satsa på mjölk är dock större i grannlänen.
– Men förutsättningarna är lika och för fem-sex år sedan var intresset stort även här. Men de sista tre år har det skett en omsvängning i Norrbotten, säger Nyman.
Det startas inga nya mjölkgårdar i Norrbotten längre. Mjölkbönderna blir färre – antingen lägger de ned eller går över till köttdjur.
– Vill man växla ned tempot lite är det ett alternativ. Men lönsamheten är väldigt svag, säger han.
Mjölk lönar sig bättre och borde vara mer intressant. Nyman kan inte förklara det låga intresset men påpekar att det finns gott om andra jobb i länet och att det blir allt svårare att starta nya jordbruk, inte minst sedan bankerna blivit "mer restriktiva".
– Tröskeln har blivit högre och vi måste hitta nya lösningar, säger han.