Naturvårdsverket tveksamt

Grävmaskinen har gjort sitt jobb. Efteråt är det fult, fast om det står just inget i Skogsstyrelsens råd. - Fult eller inte är en värdering. Det finns inget om fult i lagskrivningar, säger Clas Fries, Skogsstyrelsen.

RESULTATET. Tills vidare, i avvaktan på att följderna analyserats, får stubbrytning sker över 2.000 hektar i landet.

RESULTATET. Tills vidare, i avvaktan på att följderna analyserats, får stubbrytning sker över 2.000 hektar i landet.

Foto: Roland S Lundström

LULEÅ2008-09-29 06:00
Den redan förekommande stubbrytningen kringgärdas av råd om hänsyn till miljön, fornminnen och andra effekter på omgivningen.Det mest iögonfallande för allmänheten efter stubbrytning torde vara att det gröna nu är omvandlat till sand, jord och hål i marken.- Det är klart att man måste ha i åtanke att det finns en etisk aspekt. Men ofta är det inte själva stubbrytningen som orsakar skada utan skotningen, det blir skador när man kör stubbarna ur skogen. Instruktionen är att skota på tjälad mark vintertid. Metoden för brytning har också förändrats. Nu drar man stubben rakt upp, tidigare bröt man loss den och det gav mer skador säger Marcus Åström, SCA Norrbränslen.- Det är möjligt att det flesta människor anser att det är fult eller åtminstone annorlunda. När jag ser stubbar på hög ser jag inte det som något konstigt utan något som är borta inom en tid. Stubbrytning är heller ingen stor skillnad jämfört med markberedning, det tillkommer inte så mycket i landskapet från stubbrytning. Varierande efter förhållanden i marken är spåren borta på fem till femton år, säger Claes Fries.Både och
I dagsläget, inför osäkerheten om följderna, bör man inte bryta stubbar i större skala, anser Naurvårdsverket. Då är det inte utseendet utan andra konsekvenser som avses.- Risken för möjliga miljökonsekvenser är för stora, konstaterar Kati Dalkowski, vid verkets Naturresursavdelning.Samtidigt begrundar Naturvårdsverket klimatnyttan med produktion av bioenergi.- Sådan produktion ger totalt sett ett positivt bidrag till minskad klimatpåverkan men får inte motverka miljökvalitetsmålen, säger Kati Dalkowski.Hon pekar på argument för att låta stubbarna stå kvar.Död ved
- Studier visar på konsekvenser för den grova döda veden. Stubbarna kan behövas för olika djurs och arters fortlevnad i skogen. Vi vet att vi behöver mer av död ved. Vidare oroar risken för urlakning. Visar det sig att stubbrytning bidrar till ökad försurning kan det få konsekvenser för vattenkvalitén i vattendrag och till exempel fisket. Stubbrytning kan också påverka upplevelsen av landskapet och förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsföretag som livnär sig på turism, påpekar Kati Dalkowski.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om