Det har gått tolv dagar sedan chockbeskedet att Norrmejerier lägger ned produktionen i Luleå och flyttar verksamheten till Umeå. Avvecklingen beräknas ta 18-24 månader i anspråk.
Det är Norrmejerier som äger den 25 862 kvadratmeter stora fastigheten på Bergnäset.
– Vi vet i dag inte vad som ska hända på tomten i framtiden. Det är möjligt att vi i framtiden kan behöva någon av byggnaderna, men det är för tidigt att säga. Vår förhoppning är att utreda möjligheterna med Luleå kommun eller andra aktörer, säger Norrmejeriers vd Gerhard Bley.
Det var i maj 1961 som industrilokalen intill Producentvägen invigdes. En 60-årig epok kan vara över om två år. På Bergnäset går spekulationerna höga kring vad som är på väg att hända på Producentvägen.
Det är svårt att värdera marken. Priset påverkas om byggnaderna blir kvar. En grov värdering kan landa i ett åttasiffrigt belopp, runt tio miljoner kronor.
Vi tar kontakt med tre profiler i stadsdelen. Företagaren Johan Isaksson är bedrövad över nedläggningen som innebär att ett 60-tal personer förlorar jobbet. Han är övertygad om att det redan finns flera spekulanter kring fastigheten.
– Alla på Bergnäset undrar vad som ska hända. Det är tveksamt om området går att använda till bostäder. Det är ett jättebra läge för ett företag med hög synlighet och bra kommunikationer.
Vad är din önskedröm?
– En ishall. Jag vet inte hur stor tomten är, men en ishall skulle behövas på Bergnäset.
Gerhard Bley bekräftar att Norrmejerier har kontaktats av ett flertal intressenter.
– Jag vill inte säga hur många, men det handlar om personer inom industri, handel och bostäder. Ett alternativ vore att fastigheten skulle rymma industriell verksamhet i framtiden. Ett annat tänkbart scenario är att området konverteras till bostäder. Processen ligger inte helt i våra händer.
Vad är din framtidsvision?
– Det kan jag inte svara på. Vår uppgift är att värna om norrländska bönder och se till att de får det mest lönsamma alternativet.
Den 39-årige socialdemokraten Jens Lundqvist är ordförande i Bergnäsets områdesgrupp och aktiv inom Bergnäsets AIK. Från sitt hem kan han se Norrmejerier som spelat en betydelsefull roll i familjen.
– Det var där min mamma och pappa träffades på 1970-talet. Ända sedan jag föddes har det funnits en industri där. Det kommer att kännas konstigt om det tar slut.
Han säger sig inte ha hunnit överväga möjligheterna till nya bostäder, men nämner ett nytt trygghetsboende eller ett nybyggt stadsdelscentrum som tänkbara framtidsvisioner.
– Men det råder framför allt en generell brist på industrimark i Luleå. Jag tror inte att det vore lämpligt för tung industri, men fastigheten skulle kunna rymma en småskalig industri. Platsen är också lämplig till ett logistiknav, tillägger Jens Lundqvist.
Luleås kommunalråd Carina Sammeli avfärdar möjligheten för nya bostäder. Motiveringen är att området ligger under F21:s så kallade bullermatta.
– I praktiken är det inte jättelätt att få till bostäder där. Jag tänker att fastigheten ska förbli en industritomt. Luleå business region arbetar just nu med 80-90 företagsetableringar. Det handlar om nya eller redan befintliga företag som söker mark.
Vilka verksamheter skulle passa in?
– Det skulle bli bra lokaler för en industri, men det behöver inte innebära producerande verksamhet. Placeringen lämpar sig utmärkt för logistiska hubbar, omlastningsgarage eller lager. Vi vet att det finns ett stort intresse. Det vore bra om det blev ett område med arbetsplatser, betonar Carina Sammeli.
Arkitekten Daphne Djurberg flyttade till Bergnäset för sju år sedan. Hon blev förälskad i platsen – i naturen och människorna som påminner henne om hemlandet Kanada.
Hon anser att Bergnäset behöver en mötesplats som fungerar under vintern. Upprustningen vid badplatsen Trolltjärn blev så lyckad att den föder nya idéer.
– Måste platsen användas till industri? Det finns möjlighet att skapa ett stadsdelscentrum som är mer modernt än traditionellt. Tänk ungdomarnas mötesplats Navet möter Lilla skafferiet. I dag behövs coworkingytor för nya mindre företag som letar billiga lokaler. Tänk om vi kunde skapa ett lokalt koncept som drevs av ungdomar, gärna tillsammans med pensionärer. Det behöver inte ta hela tomten i anspråk, men ytan vid mataffären skulle kunna nyttjas bättre än i dag. Jag vill se en medborgardialog som tar vara på goda idéer och ser om det går att kombinera med Luleå kommuns planer.