Nominerade Luleåläraren: "Måste få ta tid att lära sig"

Drygt hundratalet lärare med extra god digital kompetens runt om i landet har nominerats. Själv nominerades hon av skolans rektor. 

– Det tog ett tag att inse vad det handlade om. Jag har varit intresserad av IT redan innan jag var färdig lärare, säger hon och fyller i att hennes uppgift är att stötta men också utmana eleverna utifrån var och ens förutsättningar. 

Intresset är också något hon mer eller mindre ”tvingat” på kollegorna, något som Luleåskolan haft nytta av denna coronavår då det var aktuellt med övergång till distansutbildning även i grundskolan. 

Hon gläds åt att skolan på Örnäset inte haft några covid 19-fall och att man därmed kunnat fortsätta med undervisningen – om än med vissa restriktioner exempelvis när det gäller föräldrars närvaro på skolan.

Hon är inne på sitt femte år på skolan som var väl förberedd för distansundervisning för elever från mellanstadiet och uppåt. 

– Tack och lov behövde vi inte sätta det i rullning, men backupen fanns där.

Hon konstaterar att dagens barn har en helt annan kunskap om internet i dag är då för tio år sedan. Däremot är det inte alltid säkert att de kan de rätta sakerna. 

– När de söker information är det viktigt med källkritiken. Allt är inte sant, rätt och riktigt, säger hon och tillägger att det är viktigt att begrunda vad källan har för agenda. 

Hon är tillfreds med att skolan är kompensatorisk mot de elever som saknar egna digitala verktyg.  

– Vi kan inte utgå från att alla har tillgång egen dator eller surfplatta. Det är inte heller säkert att de har internet. I våras fick vi fundera över om någon kunde ha behov av att få låna hem från skolan. 

Hon pekar också på att det inte är givet att alla föräldrar eller andra närstående kan hjälpa barnet hemma. 

En annan skillnad sen starten på lärarkarriären är att majoriteten av eleverna på mellanstadiet i dag har egna mobiler. Högre upp handlar det om i princip samtliga. Hon är nöjd med att skolan håller i rutinen att samla in dem, så att telefonanvändandet inte stör undervisningen. 

– Mobilen är ett användbar vid frågesporter, säger hon och avslöjar att hon fick sin första dator 1995 när hon var 20 år. 2002 den första mobilen – att hon därmed levt utan digitala verktyg majoriteten av sitt liv. Något som inte är fallet för dagens barn. 

I dag är det möjligt för dem att möta andra elever i en helt annan del av världen, eller att gå på museum utan att behöva resa. Likaså kan vetgiriga ställa frågor direkt till forskare. 

– Det blir helt annat än att bara titta i läroboken. 

Många beskriver vanliga böcker som tråkiga? 

– Spel ger omedelbar återkoppling. Det är en utmaning att konkurrera, men det ena utesluter inte det andra. Man kan inte ersätta läromedel rakt av. Man måste tänka efter vad man sätter i händerna på eleverna. Varför det här i stället för det traditionella?

Hon slår också vakt om pennan och papper. 

– Vi får inte släppa det. Det måste få ta tid att lära sig saker. Jag älskar när eleverna gör misstag och måste försöka igen. Men de måste också lära sig att ha tråkigt, säger Ulrika Eriksson som undervisar 17 elever i årskurs två samt 18 i årskurs ett. 

Hur ser du på utvecklingen framöver? 

– Det är en spännande tid att vara lärare i, säger hon och tillägger att framväxten av digitala verktyg och läromedel gör att de som nu tar steget in i skolans värld har en spännande skolgång att se fram emot.