Videon är inte längre tillgänglig
Klockan är nio den första vardagen 2014 och Luleås nya kommunalråd Niklas Nordström har haft en timme att installera sig.
– Det är lite rörigt, jag ska få ett nytt mobilnummer och väntar på en dator som ska inkopplas, säger han och försöker samtidigt hänga en tavla på väggen.
Nordström vill sätta lite personlig prägel på det rum han övertar från Yvonne Stålnacke. Hon är nu Luleås första kommunalråd och flyttar till Petersens gamla rum.
– På trettondagen har vi Öppet hus här i stadshuset Yvonne och jag, säger han.
Nordström har inte haft något politiskt uppdrag sedan han avgick som oppositionsråd i Nacka 2005.
– Nej, inte annat än på fritidsbasis. Men jag är en väldigt politisk människa och har väntat länge på den här stunden, säger han.
För drygt ett år sedan kände sig Niklas Nordström att han ville lämna Prime. Då kom lockropen från Luleå – vill du bli kommunalråd? Han fick frågan av många. Men även Metalls ledning hörde av sig, något förvånande med tanke på att när Nordström 1999 förlorade kampen mot Björn Rosengren om s-ordförandeposten i länet var Metalls motstånd mot honom avgörande.
– Det var viktigt att frågan kom just därifrån. Det kändes bra. Och det var för mig en bekräftelse på att socialdemokraterna i Luleå hade förändrats mycket under de tolv år jag varit borta, säger han.
Men det finns andra skäl till hans nya intresse för en framtid i Luleå.
– Luleå har en helt ny situation, det är ingen kriskommun längre. När jag var tonåring på 80-talet var det nästan domedagskänsla här. Men i dag behöver ingen flytta för att få ett jobb. Det känns roligt att komma in nu när det går bra, säger han.
Det finns mer ...
– Jag ska vara krass och säga att jag nog inte hade flyttat tillbaka om det inte tillkommit trevliga inslag som nya restauranger, Kulturens hus och ett helt nytt utbud, säger han.
Han är påtagligt glad över att åter vara politiker.
– När jag i maj sade att det ska bli roligt att återvända till politiken så skrev Vidar Andersson att på den punkten har Niklas Nordström fel – jag känner ingen som är så politisk som han, berättar han.
Var står du själv inom partiet?
– Jag är väldigt utvecklingsorienterad. Jag är inte nostalisk utan mer en förnyare. Men samtidigt har min klassresa gett mig en otrolig ödmjukhet inför vad det offentliga kan göra för en ung människa kan komma fram i livet. Det var lärare som Bror Erkén, Göran och Anna Thun på högstadiet i Råneå som tog vid när mina föräldrar inte räckte till. Hela det jämlikhetsperspektivet driver mig som socialdemokrat, att alla ges chansen skapa sig ett eget liv. Där är skolan otroligt viktig, säger han.
Stålnacke och Nordström har redan fördelat sitt arbete.
– Yvonne vill fortsätta ha ansvaret för de stora blocken – skolan och äldreomsorgen. Och så finanserna förstås, berättar han och fortsätter:
– Jag får huvudansvaret för tillväxtfrågor och näringslivspolitik. Hur ska vi få ett bättre klimat för jobb och företagande – hur gör vi det lättare att vara företagare här.
Luleås ambition att växa med 10.000 invånare får också konsekvenser.
– Det innebär i praktiken på att under en period av 10-15 år måste det byggas en fem-sex tusen bostäder. Det ställer krav på kommunen.
Nordström flaggar för mer samverkan med fastighetsägarna för att klara byggandet. Och för ett ökat samhällsansvar bland entreprenörerna. Han ser även skärgården som en outnyttjad reserv för utveckling och betonar åter vikten av att utveckla skolan och samarbetet med universitetet.
När det gäller partipolitiken är budskapet till oppositionen att Nordström kan tänka sig samarbeta med alla.
– Hälften av Luleåborna har röstat på andra partier och de ska också känna att de har ett inflytande, säger han.
Han har ingen plats i kommunfullmäktige förrän nästa årsskifte men kommer ändå att vara med.
– Jag kommer att få yttranderätt så att jag kan delta i debatten, säger han.
Att tiga still på läktaren i ett helt år är inget för Luleås nya kommunalråd.