EU tar alltså med Botniska korridoren och den inkluderande Norrbotniabanan som gränsöverskridande projekt (TEN-T). Därmed kan EU-bidrag utgå.
Huruvida Sverige nu följer upp detta med att ansöka om pengar till att slutföra planarbetet för Norrbotniabanan eller rent av kastar in projektet bland de som ska byggas, det vet inte Gusten Granström, vd i påtryckarorganisationen Norrbotniabanan AB.
Det viktiga, som han ser det, är just att EU prioriterar Norrbotniabanan.
- EU har en väldigt tydlig insikt om Europas behov av att färdigställa Botniska korridoren och vet att vi förser Europa med stor del av behovet av skog, malm och papper, säger han.
Men svenska regeringar, oavsett vilken upplaga, har på 25 år inte kommit fram till bygge av Norrbotniabanan. Nuvarande regering tog inte med projektet i planen för tiden till 2021.
Ologiskt backa
Gusten Granström pekar emellertid på att den svenska och finska regeringen tämligen nyligen jobbat för att få med den viktiga järnvägen som TEN-T, och nu blev det så.
- Att då inte fullfölja vore ju ologiskt. Jag förutsätter att det här blir av, säger han.
Det nuvarande regeringen sade i planen till 2021 är att det ska utredas om det går att få en medfinansiering från näringslivet till sträckan Piteå-Skellefteå. Det arbetet har pågått länge, industrin betackade sig för att gå in med pengar till bygget.
Men inom några veckor kommer det ett förslag på regional insats. Det gör Gusten Granström klart.