Mycket ska på plats, möjligen blir det i slutändan en ekologisk produktion. Den såvitt känt enda ekologiska kycklingproduktionen i Sverige drivs av Bosarpskyckling, i södra Sverige, och ägs av Kronfågel men startades av Claes Alwén och hustrun Birgitta.
– Det finns en stor efterfrågan. Ekologiskt innebör stressfritt, glöm kort uppfödningstid, minst tio veckor handlar det om. Kycklingarna ska kunna gå ute hela året. Hur de skulle klara sig norrut vet jag inte men de klarade minus 20 grader. Däremot ska man akta kycklingarna för väta och vind, säger Claes Alwén.
I fallet Hugoson och Boman handlar det alltjämt om en förstudie.
– Det är mycket som ska besvaras, säger Viktor Boman.
Klöverbergsgården, med Bomans äggproduktion i Klöverträsk, och Nyhléns Hugoson står bakom arbetet. Mikael Hugoson är dessutom ordförande i Klöverbergsgården.
I norra Sverige finns ingen kycklinguppfödning i stor skala.
– Kommer det igång skulle det ge ökad självförsörjning i norra Sverige, utveckla landsbygden och ge öppna landskap och bättre lönsamhet för bönderna, säger Viktor Boman.
Kycklingkött omgärdas heller inte av samma stämpel av klimathot som fallet med nötköttsproduktion.
I södra delarna av landet finns kläckeri, alltså företag som förser uppfödare med kycklingar. Hos Bosarpkyckling står ett tiotal gårdar för uppfödningen. Kycklingarna och gårdarna är ekologiska och Kravcertifierade.
Produktionen i Norrbotten måste inte vara ekologisk, uppger Viktor Boman. Däremot ska den vara anpassad efter var den bedrivs, och djuren ska ha det bättre än i traditionell uppfödning. Det handlar om allt ifrån utrymme till föda.
– Vi kan inte konkurrera med lågpris, säger Viktor Boman.
Vad det kostar att bygga upp kycklingproduktionen, liksom lösningarna för kläckeri, foderförsörjning och slakteri tillhör studien, uppger Viktor Boman. Han går inte in på den roll Klöverbergsgården och Hugosons kan komma att ha.
Kan man ha allt på en gård?
– Vi har inga klara förutsättningar utan ska ta fram bästa alternativet. Allt på en gård är kanske inte bra med tanke på risken för smitta, säger Viktor Boman.
Kommunerna Luleå och Piteå samt Längmanska företagarfonden har bidragit med pengar till förstudien och sammanlagt finns upp till en halv miljon kronor. Projektet leds av CMG Management, med Peter Georgson.