Nytt blir som gammalt på badet

Pontusbadet håller på att renoveras. 50 års dagligt bruk har satt sina spår.
De gamla träskåpen i omklädningsrummen håller på att bytas ut mot nytillverkade skåp, som är nära nog exakta kopior av originalen.

LULEÅ2006-11-21 06:00
Pontusbadet är skyddat som byggnadsminne enligt kulturminneslagen, vilket innebär att det finns särskilda bestämmelser som anger hur byggnaden ska skyddas och vad som inte får förändras. Länsstyrelsen vakar över att bestämmelserna efterlevs när byggnaden renoveras av kommunen. <BR><SPAN class=mr>50 års dagligt bruk <BR></SPAN>Efter nära 50 års dagligt bruk ansåg man att det var hög tid att göra något åt skåpen i omklädningsrummen. Speciellt skåpen i herrarnas omklädningsrum är illa åtgångna av klotter och annan skadegörelse. Knivar och andra vassa verktyg har kommit till användning för att bryta upp en del lås till skåpen, vilket naturligtvis satt sina spår i träet. De karaktäristiska träskåpen hör till det som inte får förändras i Pontusbadet. Kommunen har fått 335.000 kronor i bidrag av länsstyrelsen för att tillverka nya skåp, som överensstämmer med originalen i trä. <BR><SPAN class=mr>Bra kvalité <BR></SPAN>Inne i damernas omklädningsrum är arbetet med att montera de nya skåpen nästan slutfört. Kvalitén på de nytillverkade skåpen får med beröm godkänt av snickarna. - De håller mycket bra kvalité. Det är bra att få göra dem på orten, säger snickaren Mikael Ågren som jobbar åt kommunens tekniska förvaltning. Monteringen har gått bra, de nya skåpen sitter ihop två och två. Då var det värre att få ut de gamla skåpen, som satt ihop fyra och fyra i kvadrat berättar Mikael Ågren. Under tiden som skåpbytet sker i damernas omklädningsrum har damerna tillfälligtvis fått överta herrarnas omklädningsrum. Badhusets kvinnliga badgäster har då kunnat konstatera att herrarna har betydligt mera svängrum inne hos sig. I damernas omklädningsrum står 124 skåp, i herrarnas betydligt större omklädningsrum 162 skåp. Skåpen är nära nog exakta kopior av de gamla skåpen från 1950-talet, några detaljer har ändrats med länsstyrelsens godkännande berättar Cecilia Bergenudd som är projektledare på kommunens tekniska förvaltning. Så har till exempel de gamla låsen ersatts med hänglås. - Vi hoppas slippa en del av problemen som har varit när vi nu har hänglås på skåpen. Tidigare har man tappat nycklar och man har kopierat nycklar till skåpen, säger Cecilia Bergenudd. <BR><SPAN class=mr>Extra klädkrok <BR></SPAN>I de nya skåpen har en extra klädkrok tillkommit, efter önskemål från badgästerna. Annars är allt kopierat in i minsta detalj; nät i taket, galler till golv, två klädkrokar, en på vardera sidovägg och så laminerade dörrar i tidstypiska kulörer. Inne på damavdelningen kommer skåpdörrarna att gå i grönt och vitt samt blågrått och på herravdelningen blir det ljusblått och vitt samt blågrått. Skåpen har tillverkats på snickeriet på Jobbcenter södra, kommunens verksamhet för människor med psykiska funktionshinder. Ett gammalt skåp från badhuset togs dit och plockades isär, in i minsta beståndsdel. Sedan mätte man upp alla delar och så har man nytillverkat exakt likadana delar, i furu och teak, till totalt 300 skåp (150 dubbelskåp). - Vi började i våras med att ta in stora plankor, berättar Magnus Falk som jobbar i snickeriet. Efter sommaren satte arbetet igång på allvar. Virket har sågats och hyvlats och kapats. Ett skåp innebär säkert flera tusen arbetsmoment gissar Peter Andersson som är verksamhets&shy;ledare för snickeriet. <BR><SPAN class=mr>Små detaljer<BR></SPAN>Demonteringen av det gamla skåpet har avslöjat vilket hög kvalitet som snickerierna hade på 1950-talet. Så har de också hållit i 50 år. - Det är hög kvalité på skåpens sammansättning, säger Peter Andersson. Ryggstyckena i skåpen består av furulamell, med massivt trä i stället för spånskiva mellan lamellerna. - Det är såna små detaljer som gör helheten, konstaterar Peter Andersson. Projektledaren Cecilia Bergenudd berömmer arbetet som gjorts på Jobbcenter Södra. - De har verkligen gjort ett jättebra jobb. Det har varit så roligt att vi har kunnat göra exakta kopior av skåpen, säger hon.<BR><STRONG><A href="http://www.kuriren.nu/ForumRedir.asp?ArticleID=1348863&amp;CategoryID=2769&amp;ArticleOutputTemplateID=125&amp;ArticleStateID=2&amp;ParentID=">Debattera rätten till största bastun här.</A></STRONG>
FAKTA / ­PONTUSBADET
Arbetet med Pontusbadet inleddes redan 1948. Våren 1957 invigdes badhuset.
Pontusbadet, ritat av arkitekterna Jan Ericson, Torgny Gynnerstedt och Bengt Ågren, utformades som ett centrum i miniatyr med herr- och damfrisering, träningslokaler och café. Dess målgrupp var den breda allmänheten och dess funktion både pedagogisk, med gratis skolbad, och hygienisk.
Pontusbadet är ett gott exempel på 1950-talets form- och kvalitetsmedvetna byggande. I exteriören märks den nästan helt uppglasade simhallen, som öppnar sig mot fjärdens vattenspegel, och den fristående, eleganta Bad-skylten, i interiören den rika konstnärliga utsmyckningen, t ex Pär Anderssons glödande mosaik vid barnbassängen och Ivan Jacobssons trärelief i entréhallen. Pontusbadet ägs av Luleå kommun.
Källa: länsstyrelsen i Norrbotten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om