Nytt förslag: Så ska inventeringen skötas

Önskemålet från skogsbruket är att ställa högre krav för att klassificera skog som nyckelbiotop i fjällkommunerna jämfört med kusten. Nu presenterar Skogsstyrelsen ett första förslag på hur inventeringen ska skötas.

Så här kan den nya arbetsmodellen fungera. Grafiken visar ett inventeringsområde där man lagt ut provytor över hela området (prickarna). De röda områdena klassificeras som nyckelbiotop. Det gula området är objekt med naturvärden som är en mellannivå och de gröna områdena utgör övrig skogsmark.

Så här kan den nya arbetsmodellen fungera. Grafiken visar ett inventeringsområde där man lagt ut provytor över hela området (prickarna). De röda områdena klassificeras som nyckelbiotop. Det gula området är objekt med naturvärden som är en mellannivå och de gröna områdena utgör övrig skogsmark.

Foto: Skogsstyrelsen

Luleå2017-12-21 12:29

Beslutet tas under torsdagen. Förslaget bygger på att inventeringen ska göras mer utförligt än tidigare.

– Problemet i nordvästra Sverige har varit att det i större sammanhängande områden med äldre skog varit svårt att bedöma och avgränsa nyckelbiotoper. Nu får inventerarna bättre stöd. De kommer jobba med checklistor, tydligare kriterier och lägga ut provytor på hela området. Området dokumenteras på ett tydligare sätt, säger Johan Wester, senior advisor vid Skogsstyrelsen.

Följden kan bli att ett större område som tidigare helt klassats som nyckelbiotop nu bara delvis blir bedömt som nyckelbiotop.

– Så kan det bli men det kan också slå åt andra hållet, att vi upptäcker en nyckelbiotop i ett större område som vi annars inte klassat som nyckelbiotop. Vi kommer att få en bättre bild över hela objektet, säger Wester.

Den nya arbetsmodellen tas i bruk efter nyår, då Skogsstyrelsen återupptar det pausade arbetet med att avgränsa och registrera nyckelbiotoper i nordväst.

– Men det är först under barmarkssäsongen som vi kan se hur det fungerar. Det kommer att utvärderas noga. Första året är en slags testperiod, säger Johan Wester.

Efter utvärderingen ska återbesök ska göras på objekt där detta kan leda till förändrat resultat. Nivån ska kunna justeras under årets gång om man ser att det slår fel åt endera håll.

Har ni något minimimått för skyddsvärda områden som sparas? Ett skyddsvärt område riskerar att förstöras om omgivningen kalhuggs.

– Vi har inte satt någon gräns för storleken på områden. Det kommer i ett andra steg. Hur vi ska sköta skogen, vilken hänsyn vi ska ta. Ska det bli ett biotopskyddsområde eller ska vi undanta hela området från skogsbruk.

Läs mer: Skogens skydd ska förändras

Läs mer: Länsstyrelsen frågande

Läs mer: "Borde ta Skogsstyrelsen i örat"

En omdiskuterad fråga är att regionalisera begreppet nyckelbiotop. I klartext att det ska ställas högre krav på att klassificera skog som nyckelbiotop i nordväst än vid kusten.

– Men där är vi inte ännu. Det finns inget förslag ännu på hur skillnaden i bedömning ska göras. Det här året ska vi ta fram kunskapsunderlag för hur vi ska tillämpa nyckelbiotopsbegreppet i nordväst.

För Norrbottens del berörs kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog. I samverkansgruppen, som arbetat med att ta fram det nya sättet att arbeta, har företrädare från skogsbruket, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och certifieringsorganisationer deltagit.

Bland andra Christian Rimpi, förvaltare vid Jokkmokks allmänning.

– Vi tror att den här arbetsmodellen innebär en bättre balans och kommer att medverka till att enskilda skogsägare inte drabbas orimligt hårt i framtiden. Förhoppningen är att alla intressen ska bli nöjda, både naturvården och skogsbruket, säger Rimpi.

Bakgrund

Det har stormat om Skogsstyrelsen, sedan generaldirektör Herman Sundqvist i mars beslutade att pausa all inventering av nyckelbiotoper i nordväst.

Kritiken blev hård. Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och forskare från bland annat Statens lantbruksuniversitet hoppade av det sedan tidigare pågående arbetet med att hitta en lösning på nyckelbiotopsproblematiken.

Inventeringarna återupptogs i maj, men utan att avgränsningar och registreringar genomfördes.

Bakgrunden är att skogsbolag och markägare anser att alltför mycket mark i fjällkommunerna undantas från avverkning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om