Ojämlik hörselskada

<A href="http://www.kuriren.nu/debatt.asp?ArticleID=855957&CategoryID=2769&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Debatt: Satsas det för lite på hörselskadade?</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=855492&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: En makalös manick för svårt hörselskadade</A> Sveriges hörselpedagoger hade riksmöte i Luleå på torsdagen. I samband med mötet fick Kuriren en pratstund med ordföranden Birgitta Andersson. Hon säger att de flesta kommuner i landet saknar hörselpedagoger. Men det finns undantag. Hon tar som exempel sitt hemlän Västernorrland där alla kommuner har anställda hörselpedagoger. I Norrbotten är situationen inte lika bra. Här är det bara i Luleå, Piteå och Boden som det finns kommunanställda hörselpedagoger. Orättvist  ? Hörselskadade barn ska kunna utvecklas oavsett bostadsort. Men så är inte verkligheten. Många kommuner har inte anställt någon hörselpedagog. Och det påverkar barnens utveckling. Det betyder att det finns en stor ojämlikhet och orättvisa för de här barnen beroende på var de bor. Birgitta Andersson har ett enkelt råd till föräldrar som har hörselskadade barn:  ? Fundera på var ni ska bo, era barn utvecklas mycket bättre om det finns en hörselpedagog i kommunen. Hjälpmedel i klassrummen Luleå är en av de kommuner som har hörselpedagog. Hon heter Carola Schröder och ansvarar för ett 60-tal barn som går i vanlig skola.  ? Mitt mål är att se till att barnen får en så bra skolgång som möjligt trots det handikapp som de har. I hennes arbete ingår att se till att det finns hörslingor i klassrummet så att den hörselskadade eleven kan följa med på lektionerna. Det finns också andra hjälpmedel som underlättar livet för de hörselskadade eleverna.  ? I en del skolor har man två mikrofoner, en som läraren har och en som skickas runt till de elever som talar. På det sättet kan den eller de elever som är hörselskadade höra vad som sägs. Carola Schröder berättar också att hon brukar besöka de elever som bytt klass och klassrum för att se att där finns de hjälpmedel som behövs. Hälften inte godkända Hörselskadades riksförbund presenterade en undersökning häromdagen. I den konstaterades att hälften av de hörselskadade eleverna inte får godkänt i ett eller flera basämnen på gymnasiet. Orsaken sägs bero på att de här eleverna inte får den hjälp som de behöver.  ? Här i Luleå stämmer inte det, alla hörselskadade elever som går i vanlig skola klarar gymnasiet. Och det beror nog på att de får de stöd som de behöver. Men det finns en annan skillnad: en del hörselskadade elever väljer bort de mest teoretiska utbildningarna. Det beror på att det skulle bli för jobbigt för dem att gå en sådan utbildning. Christina Schröder säger att en hörselnedsättning innebär ett dubbelarbete.  ? Det är mycket ansträngande för en hörselskadad att hela tiden tvingas försöka höra vad andra människor säger, det är en kraftansträngning. Men det finns en metod att göra arbetet i skolan lättare för de här eleverna: man skapar flera smågrupper.

Ojämlik hörselskada

Bara tre av länets kommuner har anställda hörselpedagoger. ? Ett hörselskadat barns utveckling beror på i vilken kommun som det bor i. Det är djupt orättvist, säger Birgitta Andersson som är ordförande i Svenska pedagogiska och audiologiska föreningen.

Bara tre av länets kommuner har anställda hörselpedagoger.
? Ett hörselskadat barns utveckling beror på i vilken kommun som det bor i. Det är djupt orättvist, säger Birgitta Andersson som är ordförande i Svenska pedagogiska och audiologiska föreningen.