OK för järnvägen

Planarbetet inför ett bygge av Norrbotniabanan är uppdelat och den första miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som fått godkänt av länsstyrelsen, i detta fall i Västerbotten, gäller sträckan mellan Ostvik i Skellefteå kommun till länsgränsen mot Norrbotten.Det är Banverket själv som gör miljökonsekvensbeskrivningarna och godkännandet för omnämnda del betyder att verket anses jobba på rätt sätt, konstaterar Banverkets projektledare för Norrbotniabanan, Tomas Gustafsson.- De största frågorna på den här delen gäller passagerna av Byskeälven och Åbyälven. Båda är riksintressen och Natura 2000. Det är viktigt hur man planerar för hur älvarna ska passeras och hur man minskar risken för grumling. Vi har till exempel visat hur man kan flytta brostöden längre in från vattnet och hur man minskar antalet fästen i själva älven, beskriver Tomas Gustafsson.En ytterligare fråga är hur järnvägen passerar Byske samhälle, som redan innan järnvägen är kluvet av E 4 och där Byskeälven rinner fram. Tomas Gustafsson säger att det finns tre alternativ för att dra järnväg i Byske. Två sträckningar går i samhället och ett längre bort. Luleå senare
Efterhand som utredningsarbetet avancerar kommer miljökonsekvensbeskrivningar på andra sträckningar att granskas av länsstyrelsen. Närmast gäller det järnvägsutredningarna för sträckorna Robertsfors-Skellefteå-Ostvik samt delen länsgränsen-Piteå.För järnvägsutredningen på sträckan Södra Gäddvik-Luleå väntas miljökonsekvensbeskrivningen kunna inlämnas i oktober i år.Banverket beräknar att överflyttning av trafik till Norrbotniabanan från väg, flyg och sjöfart minskar transportsektorns utsläpp av koldioxid med cirka 114.000 ton per år. Störst minskning kommer från lastbilstransporter som flyttas till järnväg. Under banans livslängd motsvarar de minskade koldioxidutsläppen en vinst för samhället på 2,2 miljarder kronor, enligt Banverket.

OK för järnvägen

Den första miljökonsekvensbeskrivningen för bygget av Norrbotniabanan är klar. - Det finns inga större komplicerade frågor för att kunna bygga, konstaterar Norrbotniabanans projektledare Tomas Gustafsson.