I måndags startade bokningen av lägenheter i Galärens trygghetsboende vid Floras kulle och över 200 anmälde sitt intresse första dagen.
Lulebos första trygghetsboende, totalt 42 lägenheter på Rödkallens väg, stod klart 2014. Förra året var det inflyttning i de 37 lägenheterna på Punktvägen i Gammelstad. Nästa år blir ytterligare 24 lägenheter klara i området. Då är det också inflyttning i de 80 lägenheterna som Lulebo bygger på Mjölkudden.
Lulebo ska också bygga ett trygghetsboende på Bergnäset och Galären ska bygga 100 lägenheter på Bergviken.
För att få en lägenhet hos Lulebo måste man ha stått i deras bostadskö och kötiden är väldigt lång.
– Vi har krävt att det ska finnas en särskild kö för de som söker en lägenhet i ett trygghetsboende hos Lulebo. Kanske till och med en gemensam kö för alla trygghetsboenden i Luleå, säger Sten Fors, ordförande för PRO Norrbotten.
Han är glad över att det byggs trygghetsboenden, men oroas samtidigt över de höga hyrorna.
– Tanken är god och det behöver byggas fler, men det handlar om nyproduktion och då blir det samma hyror som vi andra nybyggen, påpekar han.
Är det någonting han kan så är det hyror. Innan han gick i pension för några år sedan så jobbade han i 30 år åt Hyresgästföreningen, varav de 20 sista som förhandlingschef.
Hos Lulebo är hyran för en tvåa på 55 kvadratmeter på Punktvägen 6 732 kronor i månaden och för en tvåa på 64 kvadratmeter får man betala 7 699 kronor. I Galärens bygge på Floras kulle kommer hyran för en etta på 41 kvadratmeter att bli 6 500 kronor i månaden och för en tvåa på 53 kvadratmeter 7 700 kronor i månaden. Dessutom får man själv betala för vattenförbrukningen.
– Det är för dyrt, men marknadshyror gäller även för trygghetsboenden, konstaterar Sten Fors.
Han säger att det är omöjligt för den som har en låg pension att klara den hyran, även med maximalt bostadstillägg på 5 000 kronor i månaden.
– Men PRO har länge krävt att bostadstillägget ska höjas till minst 7 000 kronor i månaden, säger han.
De som bygger trygghetsboenden får ett bidrag av staten, men han tycker inte att det räcker. Han tycker att både staten och kommunerna borde subventionera byggena med minst tio procent vardera.
– För kommunen sparar pengar då de kan samordna hemtjänst och annat, påpekar han.