Men enligt polisens jurist Thomas Sjöholm följer man tydliga riktlinjer från Rikspolisstyrelsen.
- Vi gör en bedömning av alla offentliga evenemang och uppskattar om det kommer att behövas ytterligare polisinsatser. Om det gör det debiteras arrangören, säger Sjöholm.
Exakt hur mycket arrangören debiteras har det dock varit stor spridning på; den första offerten för Luleåkalaset låg på 700.000 kronor men har nu nästan halverats, till 370.000.
- De tidiga beloppen var tagna mellan tummen och pekfingret. Vi kan inte göra en komplett bedömning förrän vi har fått alla detaljer från festivalerna, säger Sjöholm.
Undantag finns
Faktorer som tas med i bedömningen är bland annat tidigare års polisingripanden, alkoholservering och besökarantal. Under festivalen räknas sedan det slutliga priset ut baserat på polisens arbete i direkt anslutning till festivalen.
- Att det är oroligheter ute i bostadsområden under en stadsfestival är alltså inte ett problem, men om vi till exempel måste dirigera trafik runt festivalområdet hamnar det på arrangörens nota, säger Sjöholm.
Undantaget är organisationer som drivs ideellt, vilket gör att Kirunafestivalen, trots över 80.000 besökare somliga år, slipper undan betalning. Inte heller Luleå Pride som gick av stapeln nyligen debiteras, både för att arrangemanget drevs ideellt och för att risken för stök bedömdes vara låg.
Luleå Hockey vill inte betala
Det är dock inte alltid självklart vilka organisationer som ska räknas som ideella.
I förvaltningsrätten pågår just nu en tvist mellan polisen och, genom Svenska Hockeyligan, Luleå Hockey, för att man ska slippa betala för polisinsatser under matcherna.
- Vi är ju en förening, så vi vill säkerställa att vi inte behöver betala för något som inte gäller oss, säger Peter Jidström, klubbdirektör för Luleå Hockey.
Polisen håller inte med, enligt Sjöholm.
- Det är lite komplicerat, men polismyndighetens uppfattning är att de inte är en ideell organisation och att de därför ska debiteras.