Efter två plastkassar fyllda till brädden med aluminiumburkar och plastflaskor skrivs kvittot ut: 37 kronor. Det är ingen stor skörd för Joel Lundin – igår var han här med sex sopsäckar pant – men på väg ut från affären blir det i alla fall en godisrem som lön för mödan.
– Det är kul att panta för att man får vara ute mycket, säger Joel.
För fjärde året i rad deltar han i Pantameras pantletartävling, som går ut på att få landets ungdomar att samla ihop så många som möjligt av de 200 miljoner burkar och flaskor som försvinner utan att pantas varje år. Förra sommaren samlade han mest i hela Sverige – osannolika 19.032 burkar – och vann en specialdesignad cykel. För pengarna han pantat ihop köpte han dessutom hockeykort och leksaker, samt bjöd sina föräldrar på mat.
– Han har levt livet helt enkelt, säger pappa Jonas Lundin.
Så fort skolan slutar drar det igång: Joel cyklar staden runt och samlar in burkar i sin blågula pantpåse, både utomhus och från vänner och bekanta. Ungefär tre gånger i veckan kör någon, oftast pappa Jonas, till affären för att panta de senaste dagarnas skörd. Alla kvitton sparas utifall att Returpack, som arrangerar tävlingen, vill kontrollräkna. Och så fortsätter det hela sommaren.
I år tar han det förvisso lugnare än förut – han behöver ju inte en cykel till – men det blir ändå många turer till pantstationen.
– Senast jag tittade hade jag runt 2.200 burkar. Jag ska köpa en tv för pengarna, för jag vill ha en i mitt rum, säger Joel.
Efter framgångarna har Joel blivit något av en lokalkändis, och på Piteå dansar och ler – dit han åkte enbart för att samla burkar – blev han igenkänd av ett gäng ungdomar som genast ville hjälpa till.
– Det började verkligen hagla burkar, och de lät ingen annan än Joel ta dem, säger Jonas Lundin.
Mycket burkar och hårt jobb har det blivit, men nästa år får det vara slutpantat för Joel – om inte annat för att mamma och pappa ska få vila lite.
– Du kan ju tänka dig hur bilen luktar av all pant, säger Jonas Lundin.