MR-frågan var uppe i regionstyrelsen så sent som i december. Då röstades förslaget om att placera en MR-kamera i Kiruna ned, i enlighet med tjänstemannautredningen. I och med beslutet i fullmäktige i tisdags går politikerna emot professionen.
– De företräder medborgarna och även om det kan kännas frustrerande med de utmaningar vi står inför förhåller vi oss till det, säger Maria Bergkvist som är länschef för bild- och funktionsmedicin.
Läs mer: Nyléns seger: MR-kamera till Kiruna
Läs mer: Länet får två nya MR-kameror
Utredningen, som fortfarande är aktuell, visar att den MR-kamera som finns i Gällivare räcker för att tillgodose behovet hos invånarna i både Kiruna och Gällivare. Malmfältsborna står för endast 1 500 av de 2 200 undersökningarna som görs med kameran varje år. 30 procent av dem som nyttjar kameran reser till Gällivare från kustkommunerna.
Det var just kusten som behövde en kapacitetsökning och därför fattade regionstyrelsen beslut om att köpa ytterligare en kamera till Piteå. Den ska vara på plats våren 2019. Då finns två kameror i Piteå, en i Gällivare och två i Sunderbyn – en fast och en mobil, som kommer att finnas kvar hela nästa år.
2021 ska Sunderbyn tillföras en kamera. Då beräknas den gamla kameran i Piteå vara uttjänt och kunna tas ur bruk. Fyra kameror ska räcka för att tillgodose behovet av MR-undersökningar i länet.
En MR-kamera i Kiruna skulle enligt utredningen bara användas till mellan 700 och 800 undersökningar varje år. En kamera i Kalix skulle ha en liknande beläggning. Kamerorna i Piteå och Sunderbyn har båda fler än 3 000 undersökningstillfällen.
Det gör att Maria Bergkvist inte tycker att investeringarna – som med inköp och ombyggnation uppskattas till 25 miljoner kronor per sjukhus – går att försvara.
– Patientunderlaget finns inte och då blir det en väldigt dyr utrustning.
Men det stora problemet är bemanningen. Till den nya MR-kameran i Piteå behöver bara en röntgensjuksköterska och en radiolog rekryteras, eftersom det redan finns en MR-verksamhet. En kamera i Kiruna kräver en radiolog och tre röntgensjuksköterskor.
Det är dessutom personalkategorier som är svåra att få tag på. Region Norrbotten har haft särskilt stora problem med att rekrytera till Malmfälten. Maria Bergkvist tror heller inte på argumentet att investeringar i MR-kameror skulle underlätta personalförsörjningen.
– Jag tror inte att det är anledningen till var man väljer att ta sin anställning. Det är inte lättare att rekrytera till Gällivare än till Kiruna för att det finns en MR-kamera där.
Antalet MR-undersökningar ökar stadigt och Maria Bergkvist tror att MR-kameror kan vara givna inslag i både Kalix och Kiruna på längre sikt.
– Men med de stora utmaningar vi har i dagsläget känns det svårt att det skulle ske just nu.