Den sista februari tillträdde Mats Brännström posten som utvecklingschef för hälso- och sjukvården i landstinget. Brännström kommer närmast från Västerbottens läns landsting där han bland annat varit chef för närsjukvården - en division som rymmer primärvård, psykiatri, akutsjukvård, geriatrik och palliativ vård (vård i livets slutskede).
Innan han blev byråkrat arbetade Brännström som internmedicinare vid sjukhuset i Skellefteå. Nu ska han helgpendla från bostaden i Umeå till Luleå som är hans födelsestad. Han säger att det nya arbetet blir en utmaning.
Pedagogiskt problem
Brännström talar om ett pedagogiskt problem när det gäller förändringar, att människor inte vet hur sjukvården fungerar och att det i sin tur kan göra att de ställer krav som går rakt emot medicinska fakta.
- Många människor tror att det första läkare gör är att sätta skalpellen i en svårt skadad människa. De har fått den bilden av dramatiserade tevefilmer men det är helt fel. Det viktigaste är istället att stabilisera den som är svårt skadad.
I det sammanhanget talar han om att sjukvårdspersonal först ska se till att stoppa blödningar, att se till att den skadade andas, har bra blodtryck, att blodet syresätts och att personen får smärtstillande medel. Först när allt detta är klart kan patienten opereras. Men det behöver inte ske på en gång.
- Det är bättre för patienten att han eller hon skickas vidare till ett större sjukhus där man har bättre kompetens när det gäller kirurgi än att opereras på ett mindre sjukhus.
Brännström säger att det inte spelar någon roll om transporten tar ett par timmar om patienten är stabiliserad - det är något som är vedertaget inom den medicinska vetenskapen.
Utvecklingschefen känner väl till de planerade förändringarna inom norrbottnisk sjukvård där det talas om att man ska inrätta närsjukvård. Det handlar om att de tre mindre sjukhusen i länet, Kiruna, Kalix och Piteå, ska få en ny roll som mer liknar avancerade vårdcentraler än sjukhus.
- Det går inte att ha många sjukhus i ett län som Norrbotten. Det finns två skäl till det: ekonomiska och medicinska. De medicinska skälen handlar om att det finns för få patienter för att läkare ska behålla sin kompetens.
I det sammanhanget talar han om utvecklingen inom sjukvården. Det handlar bland annat om Öppna jämförelser som visar på kvaliteten i vården i de olika landstingen. En annan faktor är de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen satt upp när det gäller behandling av sjukdomar. Där ingår att människor ska få samma typ av behandling oavsett var i landet de bor.
- Den här utvecklingen leder till ökade krav på att läkare ska träffa fler patienter för att de på det sättet få tillräcklig kompetens. Det i sin tur kommer att leda till en koncentration.av vården.
Samtidigt talar han om den opinion som finns på orter där det finns sjukhus. Det handlar inte bara om motstånd mot nedläggning, han säger att det ofta talas om de arbetstillfällen som finns och som hotas vid en nedläggning.
Brännström säger att det är frågor som politiker får lösa, hans uppgift är att presentera förslag som är bra för norrbottningarna ur medicinsk synpunkt.
- De politiska utmaningarna är större än de medicinska när det gäller att förändra sjukvården.
Mats Brännström anser att den här utvecklingen gör att det krävs speciella insatser för att sjukvården ska fungera i ett län som Norrbotten som har stora avstånd.
- Vi kan inte lära oss något av sjukvården i Skåne eller andra tättbebyggda områden i landet eftersom förhållandena här är helt annorlunda. Istället måste vi hitta lösningar som gjorts i områden utanför Sverige och som liknar Norrbotten som i Norge, Skottland och Australien.
Som exempel på det tar han Skottland där glesbygdsmedicin är en specialitet.
- Vi måste hitta nya metoder för att klara sjukvården i glesbygd eftersom den skiljer sig mycket från den vedertagna sjukvården som är anpassad till storstadsområden. Vi ska se det som en utmaning och möjlighet istället för ett problem.