Polisen öppnar för etikfrågor

Exquiro Market Research har de senaste tre åren på uppdrag av Polisförbundet genomfört olika typer av studier riktade till bland annat poliser, kommunalpolitiker, socialarbetare med flera.
Den senaste undersökningen riktades till poliser i hela landet och gällde bland annat etikfrågor inom polisen.
Frågorna som ställdes gällde följande ämnen:
n Diskuteras etikfrågor tillräckligt inom poliskåren?
n Finns det behov av ett etiskt policydokument för poliser?
n Kårandan inom poliskåren?
n Polisens bemötande av brottsoffer och gärningsmän?
n Hur kan polisen bli bättre på att bemöta människor?
Lite drygt 1.000 (1.012) av Polisförbundets medlemmar, slumpmässigt utvalda, intervjuades per telefon. Medlemmar från samtliga distrikt var representerade och resultatet är därför också uppdelat enskilda polisdistrikt.

Lägre bland de yngre
48 procent av Polisförbundets medlemmar tycker att de finns behov av ett etiskt policydokument.
Vad gäller ålder är det främst lite äldre poliser som är måna att förstärka det etiska arbetet inom poliskåren; 54 procent av de poliser som är 50 år eller äldre anser att det finns ett behov att ett etiskt policydokument. Bland poliser under 40 år är motsvarande siffra betydligt lägre, 39 procent.
33 procent av medlemmarna tycker att etiken inom polisyrket diskuteras i för liten utsträckning, 63 procent att den diskuteras i lagom utsträckning medan 3 procent anser att den diskuteras i för stor utsträckning.
I Norrbotten tycker hela 71 procent att etiken diskuteras för lite.

Känner ett behov
På frågan om hur etiken i större utsträckning bör levandegöras inom polisyrket är resultatet för Norrbotten följande:
n Samtal inom vardagen: 96 procent.
n Vidareutbildningar: 83 procent.
n Seminarier kring etik: 63 procent.
n Mer utbildning i etik i grundutbildningen: 50 procent.
Polisförbundets ordförande i Norrbotten, Björn Lundberg, tycker att etiska frågor inom polisyrket borde diskuteras mycket mer och att frågorna borde tas upp i större omfattning inom polisutbildningen.
- Jag tog för en tid sedan upp det här ämnet med den förre länspolismästaren (Karl-Bertil Arosenius) och just det att finns behov att diskutera etiska frågor på arbetsplatsen. Men det har inte hänt något, säger Björn Lundberg.
Han fortsätter:
- Jag tror att sådana här frågor borde tas upp betydligt mer i polisutbildningen också. Jag tror att det för lite av det ämnet i utbildningen i dag.

Hårdnande attityd
Vad gäller hur polisen tror att brottsoffer och gärningsmän uppfattar polisens bemötande ser de totala resultaten ut som följer:
n Brottsoffer:
Mycket bra bemötande: 20 procent.
Ganska bra: 65 procent.
Ganska dåligt: 8 procent.
Dåligt: 0,8 procent.
n Gärningsmän:
Mycket bra: 7 procent.
Ganska bra: 58 procent.
Ganska dåligt: 24 procent.
Dåligt: 3 procent.

Björn Lundberg menar att det är oerhört viktigt hur polisen bemöter offer och gärningsmän, hur polisen uppfattas helt enkelt.
- Jag tror att den allt mer hårdnande attityden i samhället gör att polisen generellt kanske uppträder på ett sånt sätt som ibland uppfattas som icke ödmjukt. Det gäller för polisen att vara försiktig med hur man uppträder så att inte offer eller gärningsmän drabbas, säger han.
På den öppna frågan om vad polisen kan göra för att bli bättre på att bemöta människor ges bland annat följande illustrativa exempel:
"Kåren har föryngrats så snabbt och de i uniform har ofta inte jobbat länge. De behöver livserfarenhet och fingertoppskänsla. Man skulle tjäna på att åka yngre och äldre tillsammans."
"För många unga kollegor. Man har ingen äldre förebild som visar vägen."
"När man värvar personer ska man nog vara mer djupdykande i intervjuerna, för det kan bli många felrekryteringar, tycker jag."