Bertil Lampinen bor i Björsbyn, en bit in efter Björnsgårdsvägen. Det är en ganska smal grusväg som vintertid blir ännu smalare när det plogas. Efter vägen finns bland annat ett stort stall, annan företagsverksamhet samt vanliga hushåll.
På Bertil Lampinens tomt ligger just nu fyra rådjurskadaver. Djuren har blivit påkörda när de passerat Björngårdsvägen på sin väg till den utfodringsplats han gjort i ordning till rådjuren, enligt Bertil Lampinen.
Han är en erfaren jägare och är säker på att det handlat om påkörningsskador.
– Det är inte av svält de dör i alla fall. Här har de hur mycket mat som helst, säger han och konstaterar att det den gångna vintern varit ovanligt många skadade djur som tagit stapplat in på gården och lagt sig ner.
Han har själv bevittnat en påkörning och valde då att följa efter personen som körde fordonet, som inte stannade, för att upplysa om vad som gäller. Den som kör på vilt måste meddela detta till polisen annars räknas det som smitning och kan rendera böter för den som döms.
– Jag blir förbannad, man kan väl köra lite långsammare. Och sen att låta bli att anmäla, varför ska man låta djuren lida, säger han.
Det är under vintersäsongen problemet finns, rådjuren skuttar ut över snökanten i närheten av Bertil Lampinens gård och om hastigheten på fordonet är för hög hinner föraren inte bromsa i tid. Vissa rådjur klarar smällarna, andra inte. Bertil Lampinen avlivar djuren om de har svåra skador men nu har antalet stigit så pass mycket senaste vintern att han tycker att det börjar bli orimligt. Ökad trafikmängd, för hög hastighet och ouppmärksamhet i området där rådjuren brukar hålla till ser han som anledningar.
– Det har blivit jättemycket trafik om man jämför med 90-talet när jag flyttade hit. Många har bra fart i bilarna, säger Bertil Lampinen.
Han vill att kommunen sätter upp hastighetsskylt efter vägen och efterlyser även skyltar som visar att det är mycket rådjur i området. Som mest har han räknat till 32 rådjur på gården samtidigt. Varje vinter går det över ett och ett halvt ton havre och han bekostar utfodringen själv.
– Det här blir som hemma för dem. De kommer när jag ropar. Och på väg till maten så blir de överkörda, säger Bertil Lampinen.