Sedan ett år tillbaka har Luleås största låg- och mellanstadieskola känt av den segdragna upphandlingsprocessen. När antalet klasser i årskurs ett utökas från tre till fem, blir situationen i det närmaste ohållbar.
- Det är omöjligt att bedriva en bra verksamhet utan möbler. Det känns ohållbart, säger Elisabeth Landström, rektor på Furuparksskolan.
På Furuparksskolan skapas det i sommar två nya klassrum på befintliga ytor på grund av utökningen i årskurs ett. Genom att förskolan på Knöppelåsen inreds för två nya förskoleklasser och en hamnar i den så kallade B-enheten går ekvationen ihop - när det gäller yta.
Bänkar och stolar saknas
Men i dag finns det inte skolbänkar och stolar att inreda klassrummen med.
- Vi får leta i kommunens lagerlokaler och källare. Det är det vi gör nu. Försöker ringa runt om det finns möbler någonstans, säger Elisabeth Landström.
Malin Videhall är lärare tillsammans med Kristina Persson för en förskoleklass, eller sexårsklass som det många gånger kallas.
De har saknat stolar och bord under det senaste året. En samlingsmatta har också fastnat i den juridiska processen.
All kreativitet stannar upp, konstaterar Malin Videhall.
- Vi hade velat skapa rum i rummen för att de ska finnas en stilla plats där barnen kan sitta och ha det lugnt. Vi har en ganska fartig klass. Men det går inte nu.
Jagar möbler
För Elisabeth Landström tar arbetet med att jaga möbler massor av hennes arbetstid.
- Mycket av tiden går åt till det här istället för pedagogiskt ledare. Jag tycker inte man ska behöva bråka om sådan här saker, säger hon och fortsätter:
- Helst hade jag åkt ut och handlat men det kan jag inte. Det är väldigt frustrerande.