Risk för hyreschock

Den svenska bostadspolitiska modellen är ifrågasatt av Fastighetsägarna Sverige som vänt sig till EU-kommissionen med två anmälningar, där man hävdar att kommunerna subventionerar sina bostadsföretag på sätt som strider mot EU:s tuffa regler om statsstöd och som missgynnar de privata fastighetsägarna. I den senaste anmälan, som lämnades in i maj 2005 via European Property Federation, hävdas att kommunerna subventionerat sina bostadsföretag med sammanlagt 12,5 miljarder kronor 2002. Beräkningen har gjorts av revisionsbyrån Ernst & Young Real Estate på uppdrag av Fastighetsägarna Sverige. Litet vinstkrav Den största delen av den påstådda subventionen beror på att kommunerna ställer alltför låga avkastningskrav på sina bostadsföretag. Det motsvarar 9,3 miljarder netto. Dessutom påstås att de kommunala bostadsföretagen har bättre lånevillkor än privata fastighetsägare, vilket motsvarar 2.148 miljoner kronor. 17,7 miljoner kronor av det påstådda stödet på 12,5 miljarder har gått till de kommunala bostadsföretagen som direkta stöd. Hyresgästföreningen har räknat ut vilka hyreshöjningar som skulle bli följden om de kommunala bostadsföretagen blir tvungna att höja hyrorna för att kompensera för de subventioner som de påstås ha fått av kommunerna. Hyresgästföreningens beräkningar bygger på rapporten från Ernst & Young. 541 kronor i månaden En trea på 75 kvadratmeter skulle bli 541 kronor dyrare i månaden hos det kommunala bostadsföretaget Lulebo. Hyran skulle höjas med 523 kronor i Pitebo och med 542 kronor i Jokkmokkshus. I Arvidsjaurhem skulle hyran för en trea stiga med 784 kronor, i Kirunabostäder med 964 kronor och i Top-bostäder i Gällivare kommun med 1.004 kronor. Boende i Haparandabostäder skulle få betala 1.416 kronor mer i månadshyra för en trea och i Pajalabostäder skulle hyran stiga med 1.851 kronor. Hyresgästföreningens ombudsman Sten Fors menar att det i första hand är hyresgästerna hos de privata fastighets-ägarna som kommer att drabbas, om EG-domstolen vid en prövning skulle ge Fastighetsägarna rätt i sak. Andra förhandlingar  ? Om domstolen finner att det missgynnar fastighetsägarna skulle det innebära att man behöver göra en lagändring vad gäller bruksvärdesprincipen. Om man tar bort allmännyttans ledande roll vid hyressättningen då får de privata fastighets-ägarna förhandla med oss utifrån andra kriterier, kvalitet till exempel, säger Sten Fors. På orter där det råder bostadsbrist och stark efterfrågan, som Luleå och Piteå till exempel, skulle det sannolikt leda till höjda hyror hos de privata fastig-hetsägarna. Cirka 20 procent av hyresgästerna i Luleå bor hos privata hyresvärdar. Däremot skulle privata fastighetsägare i inlandskommuner med svag efterfrågan få svårare att höja sina hyror, menar Sten Fors. Kritisk mot beräkningar Däremot tror han inte att de kommunala bostadsföretagen skulle komma att höja hyrorna, såvida det inte skulle komma en lagstiftning eller ett beslut som tvingade dem till det. Sten Fors är starkt kritisk till hela det resonemang och de beräkningar som Fastighetsägarna för fram i sin anmälan till EU-kommissionen.  ? Jag tvivlar på att det är sant, säger Sten Fors. Sten Fors anser att det nuvarande systemet inte missgynnar de privata fastighetsägarna.  ? De privata fastighetsägarna har lägre kostnader och större vinster än de allmännyttiga företagen. anna.isaksson@kuriren.com 0920/375 77