Röta hotar världsarvet

Problemen med fukt- och rötskador på kyrkstugorna uppmärksammades särskilt i år när den årliga kyrkstugusynen genomfördes. Massbilismen har satt sina spår i Gammelstads kyrkstad; under årens lopp har vägarna fått ny beläggning flera gånger om och de smala stigarna mellan stugorna har breddats för biltrafik. Diken har fyllts igen och på många ställen höjer sig nu vägarna över husgrundernas nivå. Det här ställer till problem i långa loppet eftersom regnvatten och smält snö rinner av från vägarna, rätt in under kyrkstugorna. Eftersom många stuggrunder ligger under väg-nivån blir syllarna fuktiga och så småningom börjar träet ruttna. På vissa ställen i Gammelstads kyrkstad är problematiken övertydlig. Bebyggelseantikvarie Bertil Thelin som arbetar på Norrbottens museum visar en parstuga som står i en sluttning, rundad av en väg som höjer sig betydligt över stugans grund. I grunden på stugan finns ett hål för ventilationens skull, men det gör att husgrunden tidvis förvandlas till rena bassängen.  ? Här fungerar det som inlopp i själva grunden. På våren kan man riktigt se hur vattnet kommer farande in i grunden, säger Bertil Thelin. Vad skulle man behöva göra här för att komma tillrätta med problemet?  ? Man får krympa ned vägen i sin bredd, anlägga diken på sidorna och så hyvla ned vägen rejält, kanske en 70?80 centimeter, säger Bertil Thelin.  ? Kyrkstugägarna tar väl hand om sina stugor, men sånt här kan de inte påverka, säger världsarvssamordnaren Charlotta Sanell om vägnätet mellan stugorna. Alla goda krafter Kyrkstugorna ägs av enskilda personer men marken tillhör Nederluleå församling, som också ansvarar för en del av de mindre vägarna och gränderna mellan stugorna. Luleå kommun ansvarar för vägarna, förutom en större genomfartsled som tillhör vägverkets ansvarsområde.  ? Det krävs att alla goda krafter samverkar, så att man får till stånd en sänkning av vägnivåerna, säger Bertil Thelin. Samtidigt medför Gammelstads historia att särskild hänsyn måste tas. Man tror att de första kyrkstugorna byggdes i mitten av 1500-talet, det finns i vart fall skriftliga belägg för att kyrkstugor fanns i Gammelstad redan år 1600.  ? Det är ju arkeologiskt intressant mark, det är inte bara att sätta igång och schakta ned vägarna. Det kan ju hända att man hittar gamla husgrunder och annat, säger Bertil Thelin. Eftersom kyrkstugorna står så tätt tillsammans blir det vissa problem med både snöröjning och gräsklippning. Vintertid orsakar snöröjningens framfart problem på en del ställen. Bertil Thelin visar en kyrkstuga intill Framlänningsvägen där ytterväggen tydligt buktar in. Enligt vad ägaren berättat för Bertil Thelin så beror skadan på att snö pressats mot husväggen vid snöröjningen.  ? Plogvallarna har pressats så hårt mot husväggen att den har bågnat, säger Bertil Thelin.  ? Det förekommer också att dörrar har knäckts av snön. Kyrkstugorna mår heller inte bra av att ha snö tryckt upp mot väggarna, fortsätter han. Bära bort snön Problemet har påtalats för kommunens tekniska förvaltning som ytterst ansvarar för snöröjningen. Enligt Bertil Thelin finns en god vilja hos dem att göra något åt problemet kommande vinter.  ? Man kommer att vidta åtgärder, man kommer att i större utsträckning bära ut snön från området, säger Bertil Thelin. Gräsklippningen sommartid måste också skötas med en omsorg som inte krävs i vanliga fall. Det är viktigt att man inte går för nära husväggen med röjaggregatet så att det sprätter upp gräs som fastnar på fasadpanelen förklarar Bertil Thelin. Men han behöver inte alls leta länge för att hitta varnande exempel där gräsklipp ligger in-kilat mellan husgrund och träfasad som ett lurvigt skägg. När gräset förmultnar bildas humus, som gör att trävirket så småningom börjar ruttna. För att komma tillrätta med problemen i kyrkstaden krävs en långsiktig, gemensam insats från alla inblandade parter.  ? Det är därför vi har initierat arbetet med en långsiktig förvaltningsplan för området. Det ska finnas tydliga mål, en åtgärdsplan och vem som ansvarar för vad. Vi hoppas att den ska vara färdig nästa år, säger Charlotta Sanell, världsarvssamordnare.  ? Det kommer att krävas årliga åtgärder av olika slag. Då måste det finnas en budget för det, påpekar Bertil Thelin. I december ska ett första möte hållas med representanter för olika kommunala förvaltningar, länsstyrelsen, Nederluleå församling, vägverket, Norrbottens museum och andra intressenter. anna.isaksson@kuriren.com 0920/375 77

Röta hotar världsarvet

Världsarvet ruttnar från grunden. Under årens lopp har lager på lager lagts på vägarna i kyrkstaden i Gammelstad. Vattnet rinner av vägarna, ned under kyrkstugorna. Åratals fuktskador leder så småningom till utbredd röta i trävirket.Debatt: Vem bär ansvaret för Gammelstad kyrkby?

Världsarvet ruttnar från grunden. Under årens lopp har lager på lager lagts på vägarna i kyrkstaden i Gammelstad. Vattnet rinner av vägarna, ned under kyrkstugorna. Åratals fuktskador leder så småningom till utbredd röta i trävirket.
Debatt: Vem bär ansvaret för Gammelstad kyrkby?