Med jämna mellanrum blir det debatt om den timersättning som psykiskt funktionsnedsatta får när de arbetar åt kommunen. Den så kallade flitpengen har varit åtta kronor i timmen sedan 1980 och många anser att den borde höjas.
Nu senast är det tre fritidspolitiker i Luleå som i ett gemensamt medborgarförslag vill att ersättningen åtminstone ska indexregleras, det innebär 24 kronor i timmen.
I förslaget finns också att den mat som tillagas i verksamheterna ska kunna köpas till självkostnadspris samt att den jultallrik som drogs in 2010 ska serveras igen.
Oppositionen vill säga ja medan styrande Socialdemokraterna säger nej.
Båda kommunalråden Karl Petersen och Yvonne Stålnacke menar att de som arbetar i dagverksamheten gör det som habilitering och de får sin ersättning via Försäkringskassan.
Översyn av villkoren
Stålnacke menar att det är svårt att förklara att "flitpengen" inte är en lön och att det därför vore enklast att avskaffa den.
- Så slipper någon tro att vi har slavlöner i Luleå kommun, fyller Petersen i.
Nu blir det inte så men någon höjning av ersättningen blir det inte heller. Men socialförvaltningen ska göra en översyn av vilka övriga villkor som gäller inom kommunens verksamheter för funktionsnedsatta.
- Det finns ju fler som berörs av detta än de två verksamheter som nämns i medborgarförslaget, säger Stålnacke.
Oppositionen säger dock ja till förslaget, eller delar av det.
Att flitpengen ska höjas tycker alla utom miljöpartiet.
- Den som har en syssla i kommunal verksamhet ska i alla fall få ersättning så att man kan ta sig till jobbet. Dagens ersättning räcker inte ens till en bussbiljett, säger Anders Josefsson (M).
Kommunen har just nu 363 personer i sysselsättning i dessa verksamheter till en kostnad av 54 miljoner kronor året. Av detta står den så kallade flitpengen för 1,6 miljoner kronor. De tre bakom medborgarförslaget är Marianne Viita, Nils-Gustav Ökvist och Stig Styrman.