Så blev livet efter 1990-talet
Arbetslöshet påverkar hälsan mer hos unga än hos vuxna, visar en studie i Luleå. Nu följs den upp, påverkan på hälsan från 1990-talets samhällsförändringar studeras.- Det har hänt mycket på arbetsmarknaden, konstaterar Anne Hammarström, ansvarig för studien.
- Då kom en omstrukturering och en arbetslöshet som är kronisk sett mot 1980-talet. Vi fick mer av anställningar på viss tid, mer av osäkra anställningar. Hälsokonsekvenserna av detta känner vi inte till, säger Anne Hammarström.
Inlåsningseffekt
Facken hävdar att trygghet är lika med tillsvidareanställning.
Då borde fast jobb vara lika med hälsa?
- Vi vet inte det. Det kan samtidigt finnas en inlåsningseffekt, att du vet vad du har och att det anses dumt att testa något annat, säger Anne Hammarström.
Hon arbetar vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Tillsammans med partnern och medarbetaren Urban Janlert startade hon för många år sedan ett arbete kring samhällsproblems betydelse för hälsan.
Elever från Luleå som 1981 stod inför att gå ur grundskolan tillfrågades.
Återkommande har gruppen fått svara på hur de har det. Gruppen, från början 1.083 elever, har väldigt hög svarsfrekvens. Alla som var med i början är dock inte kvar och några som fallit bort är inte i livet.
Senast Luleågruppen, boende på skilda håll, förmedlade sina intryck var 1995, i 30-årsåldern. Generellt var då hälsan god fast närmare en fjärdedel sade sig må dåligt eller mellan bra och dåligt. Det här var i en tid i Sverige med stora besparingar inom offentlig sektor samt efterdyningar till bankkris och fastighetsbubbla.
Betydligt fler i gruppen hade denna värk i kroppen än vad de känt av i yngre år. Inte minst hade kvinnorna problem med axlar och skuldror, påvisar studien.
De som hade barn rörde sig mindre än andra. Alkoholkonsumtionen hade varit hög bland männen när de var i tonåren och minskade senare. Alkoholkonsumtionen hos kvinnorna hade först varit låg men hade nu ökat. Många av kvinnorna rökte.
Hushållsarbetet, det skötte kvinnorna.
Värre i Luleå
Vid denna tid, 1995, var elva procent av kvinnorna och nio procent av männen arbetslösa vilket var högre än riksgenomsnittet. Många som hade jobb oroade sig för att bli arbetslösa längre fram.
En slutsats i studien var att arbetslöshet kan orsaka försämrad hälsa både kroppsligt och psykiskt.
Arbetslöshet i unga år hade satt sina spår i hälsan längre fram, enligt studien. Däremot föreföll det inte spela någon roll för utvecklingen av hälsan om det var lågkonjunktur eller bra tider, konstaterades det 1995.
Så jobbar vi med nyheter