NTF – Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande – driver bland många andra projekt även Min skolväg. Det är speciell sida där man som förälder och barn kan gå in och med hjälp av telefonen "logga" barnets skolväg och få tips och råd kring vilka trafiksituationer och passager som är säkra och vilka som är farliga.
– Vi vill ju att barn ska röra på sig och gå och cykla till skolan. Både av hälso- och miljöskäl, men också för att det ger kraft att som yngre utveckla sin närmiljö, säger Katarina Bokström, projektansvarig på NTF.
Den stora utmaningen är att bryta den onda cirkel som uppstått, där många skjutsar sina barn till skolan just för att andra skjutsar sina barn och man oroas över mängden bilar som finns kring skolorna.
– Man måste lyfta frågan och prata om det – i dag är det faktiskt föräldrarnas bilar som förstör för de barn som mycket väl skulle kunna gå till skolan. Kanske kan de vuxna gå ihop och turas om att följa barnen längs vägen. Kanske kan man öka motivationen för alla att prova med hjälp av en utmaning eller en tävling, säger Bokström.
På sajten Min skolväg finns massor av tips för den som vill veta hur man lär sitt barn att klara av skolvägen.
– Det handlar inte så mycket om barnets ålder som vilken trafikmiljö som finns runtikring. En nioåring klarar gående av vissa trafikerade miljöer bara man har tränat innan. Mindre barn än så klarar av att gå en skolväg där det inte finns situationer med motortrafik. För att cykla behöver man däremot vara äldre, kanske minst tolv. Men gör bedömningen efter trafikmiljön, råder Bokström.
– Men man ska också komma ihåg att förutom att barnet måste utveckla den rent fysiska mognaden – som till exempel hörseln och vidvinkelseendet – så är de personer med mycket fantasi. Åttaåringen som är galet klok kan helt plötsligt glömma bort sig när leken tar överhanden. Så man får inte ha en övertro på barnet.
Vintertid finns extra många utmaningar längs skolvägen.
– Jag tror att det ibland kan vara så att man kanske ska följa sitt barn under vinterhalvåret fast barnet klarar av att gå på sommaren. Det finns extra risker på vintern som till exempel höga plogvallar, mörker och kanske snö på trottoarer som gör att barnet tvingas gå på vägen.
Luleå kommuns sektionschef inom gatudrift, Anders Stenlund, säger att inom plogsvängen är skolvägar automatiskt prioriterade.
– Vi prioriterar större vägar och det är där skolorna ligger – de ligger ju inte längt bostadsgatorna. Större vägar plogas minst dubbelt så mycket som bostadsgatorna under en säsong.
– Samma gäller gång- och cykelstråk. De är också prioriterade i plogningen.