Så gick det för insatsen mot klotter

För drygt ett år sedan drog vice kommunalrådet Fredrik Hansson (S) igång en insats för att få bukt med klottret. Resultatet hittills? Kommunen har blivit snabbare på att sanera.

Fredrik Hansson vill få bukt med klottret i staden.

Fredrik Hansson vill få bukt med klottret i staden.

Foto: Elisabeth Hedman

Luleå2022-10-04 15:00

Det var vid cykelturer runt om i Luleå som vice kommunalråd Fredrik Hansson (S) noterade att klotterproblemet var utbrett. Förra sommaren drog han igång en gemensam insats, ett forum, med fastighetsägare och polis för att få bukt med klottret i staden. 

Luleå kommun spenderar sammanlagt cirka 1,2 miljoner kronor per år för att hantera klotter. Dessutom lockar klotter till annan skadegörelse, som medför ytterligare kostnader.

Den senaste tiden har flera fall av klotter inträffat i Luleå, men enligt Hansson är det svårt att säga om klottret ökat eller minskat sedan kraftsamlingen eller om det rent av är anmälningsbenägenheten som ökat:

– Det handlar om hur benägen folk är att anmäla. Klottret går ju i vågor, säger Fredrik Hansson.

Från att ha fokuserat endast på klotter har forumet kommit att handla om att få bukt med bland annat skadegörelse och inbrott:

– Klottret är kanske inte det största problemet och som får människor att känna sig otrygga. Vi samlas en gång i kvartalet och går igenom lägesbilden. Vi vill satsa gemensamt för att stävja klottret och skadegörelsen och kommunen har satsat två miljoner kronor, säger Fredrik Hansson.

Konkret innebär det att stadsbyggnadsförvaltningen fått mer resurser för att bland annat ta bort klotter inom 24 timmar, vilket är kommunens ambition.

Men klottret verkar inte ha minskat.

Polisen Johan Kemppainen säger att kommunen blivit snabbare på att ta bort klottret, men att han inte har sett något annat resultat av den gemensamma insatsen.

– Det är ganska mycket klotter i hela stan, man kan se väldigt mycket klotter i alla tunnlar, säger han.

Han säger att polisen har hyfsat bra koll på de som klottrar och vet vem som använder de olika "tagsen"– signaturerna – som gärningspersonerna använder.

– Men när de blivit tagna byter de tagsen. Vi lagför ibland och då är det böter som gäller.

Han säger att de som klottrar ofta är i 20-årsåldern, spannet ligger mellan 16-34 år, oftast män.

– Många har hållit på i flera år. Det är betydligt ovanligare med tjejer.

Han säger att de lagliga klotterplanken inte hjälper till att motverka klottret.

– Det är min uppfattning. Andelen klotter ligger ganska konstant men allt anmäls inte, säger Johan Kemppainen.

Straffet för ringa skadegörelse är böter eller fängelse i högst sex månader.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!