Hon kallar sexuella trakasserier för ett samhällsproblem och skulle helst se en samverkan mellan skolan, ungdomsmottagningen och andra funktioner i samhället i arbetet för att motverka det.
– Många tycker att skolan ska fixa allt, men vi kan inte göra det ensamma, säger Ewa Vikermo Rajala.
Hon tillhör elevhälsan i Luleå kommun och är verksam bland annat på Tunaskolan, där hon har hälsosamtal med elever i årskurs fyra och i årskurs sju. Det händer att elever berättar om hur de har blivit utsatta för sexuella trakasserier eller kränkningar, men långt ifrån alla som drabbats är medvetna om vad det rör sig om.
– Jag är delaktig i skolans sexualundervisning och när vi frågar om någon har varit med om sexuella trakasserier i diskussionsgrupperna svarar betydligt fler nej än ja. Men när vi förklarar vad det innebär är det fler som känner igen sig.
Kuriren berättade i slutet av förra veckan om hur Tjejjouren Luleå efterlyste mer diskussioner om sexuella trakasserier, bland annat i skolundervisningen. Ewa Vikermo Rajala tycker att Tunaskolan är bra på att hantera problemen när de dyker upp och påpekar också att skolpersonalen enligt lag måste ta tag i situationen så fort det blir känt att en elev har blivit kränkt eller trakasserad. Däremot tror hon att sex- och samlevnadsundervisningen måste förändras och anpassas mer efter elevernas behov.
– Eleverna tycker inte att den undervisningen är bra i dag. Vi måste tänka till mer och fundera över om vi tar upp rätt saker.
Fokus på utseende i kombination med att ständigt vara synlig i sociala medier lägger en stor press på skolungdomar, menar Ewa Vikermo Rajala. Och det är också i dessa forum som mycket av kränkningarna och trakasserierna sker.
– Det där med att få veta att man inte duger, att man är ful, dum eller knäpp, det är absolut inte okej att kränka varandra på nätet. Många känner också skuld och skam för att de tror att de inte duger.
Enligt Ewa Vikermo Rajala håller den hälsoenkät som delas ut till elever i årskurs fyra och sju på att göras om nu till kommande hösttermin, för att det ska bli enklare för elevhälsan att kunna hjälpa elever som har blivit utsatta för kränkningar.
– Tanken är att det ska vara mer fokus på sådana frågor.
Hennes viktigaste budskap till ungdomarna är att de alltid har rätt att bestämma över sina kroppar.
– När jag är ute i klasserna och pratar med elever i samband med sex- och samlevnadsundervisningen så betonar jag alltid att alla har rätten till sin egen kropp. Det gäller oavsett om det är rent fysiskt eller om det rör sig om exponering i sociala medier.