"Samerna ska inte ha någon ytterligare rätt"

Kommunerna borde få utse representanter till de samverkansföreningar som föreslås förvalta jakt- och fiskerättigheterna.
Det tycker kommunpolitikern Börje Lööw,(v).
- Det kan inte vara rimligt att man måste vara same eller markägare för att komma med, säger Börje Lööw.

LULEÅ2006-08-21 06:00
Anna Isaksson
Förslaget om samverkansföre­ningar finns med i det betänkande som utredaren Sören Ekström lämnade i januari i år. Ekström kom fram till att jakt- och fiskerätten till den aktuella marken är delad mellan samebymedlemmar och markägare. På marken ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen är jakt- och fiskerätten jämt fördelad mellan samebymedlemmar och markägare. Nedanför odlingsgränsen är samebymedlemmarnas andel av jakt- och fiskerätten mindre än markägarens.

Rädd för nya konflikter
Dessa förhållanden ska avspegla sig i de samverkansföreningar som ska bildas, föreslog Sören Ekström. Men Börje Lööw ifrågasätter fördelningen same­byar-markägare som han tycker är "odemokratisk".
- Vem för talan för fotfolket, som inte äger något eller är sa­mer? säger han.
Markägarens jakt- och fiskerätt regleras i jaktlagen och fiskelagen, samebymedlemmarnas rätt står i rennäringslagen. Ekström föreslår att endast de nya samverkansföreningarna ska kunna upplåta jakt- och fiskerätten.
Börje Lööw är rädd för att nya konflikter ska uppstå i samverkansföreningarna, mellan markägare och samebyar, och att vanliga jaktintresserade kommunmedborgare kommer att hamna vid sidan om, utan något inflytande. Därför borde kommunerna få utse en representant i varje samverkansförening tycker han.
Börje Lööw är uttalad motståndare mot att Sverige ska skriva under ILO-konventionen 169 och han säger att han bedrivit ett intensivt lobbyarbete inom sitt eget parti.
- Samerna ska inte ha någon ytterligare utökad rätt, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå