Här pekar stadsarkitekten på Luleås möjligheter

Hon trånar inte efter ett Teknikens hus på Södra hamnplan. Parkeringen vid Strand galleria får gärna bli en mötesplats. Och delar av Röda havet skulle kunna bli kontor och bostäder. Vi frågade Luleås nya stadsarkitekt hur hon ser på staden och dess potential. "Luleå har fantastiska kvaliteter. Men visst kan vi göra mycket mer", säger Mia Persson.

Resecentrum får gärna vara en modern plats med nära till Storgatan.

Resecentrum får gärna vara en modern plats med nära till Storgatan.

Foto: Lars-Göran Norlin

Luleå2022-10-08 06:00

Hon är relativt ny på sin post. Mia Persson, 48, har rötterna i Malmberget och har arbetat som samhällsstrateg på Luleå kommun några år, hon har koll på sådant som hänt i kommunen senaste åren.

Vi ber henne lista fyra platser i centrala Luleå som hon ser ha en speciell utvecklingspotential, och sedan lägger hon till några andra platser utanför staden. Vi försöker komma in i Mia Perssons kreativa hjärna med vetskapen att nya områden bygger man inte över en natt. Det är många kvarnar som ska mala innan hennes tankar och idéer blir verklighet – om det alls kommer att ske.

Det ska sägas att Mia Perssons funderingar är just hennes tankar om Luleås framtid och utveckling. 

Sedan handlar det om Norrbotniabanans sträckning. Mycket av Luleå framtida utseende är så beroende av vilken väg tågen kommer in. Men vi ber henne att spåna fritt – och det formligen flödar idéer från Mia Persson, det märks att hon är taggad att få berätta utifrån hennes nya position.

undefined
Resecentrum får gärna vara en modern plats med nära till Storgatan.

1. Resecentrum – en modern plats med inspiration från Göteborg 

Det första hon nämner är ett nytt resecentrum som troligen kommer att ligga norr om nuvarande stationsbyggnaden, som för övrigt enligt henne ska bevaras. 

Kanske inte som stationsbyggnad men som ett fint hus.

 – Ett resecentrum med alla trafikslag samlade skulle uppgradera det kollektiva resandet, säger hon och fortsätter:

– Det ska vara en modern plats där man kan parkera bilen, cykeln, bussarna ska ha sin yta, det ska finnas en kiosk och gärna ytterligare service. Det ska helt enkelt vara lätt access för resenärerna.

Under samtalet återkommer hon ofta till Göteborg. Inte bara för att hon studerade till arkitekt på Chalmers, utan för att staden har många smarta lösningar framförallt för resenärer.

Mia Persson nämner Nils-Ericson-terminalen i centrala Göteborg som ett bra och modernt exempel på hur man arbetar med att leda kollektivtrafiken. Med tusentals resenärer och hundratals avgångar varje dag ligger fokus på att göra resandet så enkelt och smidigt som möjligt.

– Bland annat får resenären vänta på bussavgången vid en gate, ungefär som på en flygplats. Men framför allt är själva byggnaden väldigt fin. Den är ljus och trevlig och den kombinerar service, plats för väntan och plats för rörelse på ett bra sätt.

Hon ser att Luleås nya resecentrum får en bra koppling till Storgatan, kanske med en tunnel under Prästgatan för fotgängare och cyklister

undefined
Här pekar stadsarkitekten på Luleås möjligheter Mia Persson vill inte se Teknikens hus på Södra hamnplan - huset skulle ta för stor plats i anspråk.

2. Södra hamnområdet/Svartöstaden – ett utvecklingsområde 

De flesta ser södra hamnområdet endast som Södra hamnplan – Mia Persson tänker större.

– Jag tänker hela området, exempelvis där Willys ligger och hela det området. Det kallar vi för södra utvecklingsområdet.

– För Södra hamnplan tänker jag att vad som än hamnar där ska det fungera ihop med och stötta den allmänna platsen. Det skulle kunna vara en restaurang eller ett naturum till exempel. Jag skulle önska att byggnaden och platsen kan ”omfamna” varandra. Med det menar jag att byggnaden kan skapa fina platser, kanske fina sollägen i lä, att det kanske skulle kunna gå att projicera fotbolls-VM mot byggnadens väggar, att besökare kan stanna längre för att byggnaden erbjuder både service och ett besöksmål.

Teknikens hus på Södra hamnplan har länge varit ett hett samtalsämne, men det är inget som Mia Persson trånar efter.

– Teknikens hus skulle ta en för stor del av själva platsen i anspråk.

Hon skulle gärna se att Smedjegatan utvecklas för att tydligare binda ihop Södra hamn och Norra hamn för fotgängare. 

I framtiden tänker hon sig att centrum utökas och att kajkanten är bebyggd ända bort till Svartöstan. 

undefined
Parkeringen vid Strand galleria skulle Mia Persson gärna se utvecklades till en mötesplats för människor, i förlängningen hela stråket längs Norra hamn ut till udden.

3. Trekanten, Kulturens hus, Norra hamnen, teaterhuset och Gültzauudden – fler platser för människor 

Längs med Norra hamn ligger ett evenemangsstråk. Det här är ett stort område som i stadsarkitektens framtidsplaner sträcker sig från Pontusbandet, runt Norra hamn ända ut till Gültzauudden. Trekanten fungerar i dag som parkeringsplats. Stadsarkitekten vill se fler platser för människor och för evenemang i Norra hamn.

– På Trekanten brukar det vara aktiviteter som musikscen, tivoli eller annat under festivalerna. Jag önskar att Trekanten kunde utvecklas till att bli en publik plats, alltså ett torg.

– Sedan har vi Gültzauudden. Jag tycker att det vore roligt om kommunen kunde bygga ett kallbadhus Det efterfrågas av många medborgare. Men vi måste fundera över vad det ska innehålla – ska det finnas en restaurang, ska det byggas i vattnet eller på stranden, ska det finnas skilda avdelningar för damer, herrar och andra – innan kommunen kan ta beslut om det.

Flera gånger påminner Mia Persson oss om det är bra att ha idéer, men att det är så ofantligt många som är inblandade i nya etableringar – näringslivet, gatukontoret, F 21 (gällande höghus) vatten och avlopp med mera. Från ax till limpa är det många krokiga vägar att vandra och speciellt snabbt går det inte.

undefined
Delar av Röda havet kan fyllas igen och bli kontor och bostäder.

4. Skutviken (Röda havet) – en flirt med Hammarby sjöstad

När vi står vid strandkanten till Skutviken står det klart att Mia Persson vill fylla igen delar av viken som i dag omges av Region Norrbotten, mediahuset och OK/Q8 

– Här ser jag plats för kontor, bostäder, en park och lekplatser.

Luleås svar på Hammarby sjöstad med andra ord?

– Ungefär, här finns en stor potential. Jag tänker mig inte att hela viken ska fylla igen utan det ska finnas kvar en vattenspegel, både för funktion och för att det bidrar till områdets karaktär. Här tror jag det skulle kunna gå att göra något riktigt bra men det finns också en del bekymmer som trafikbullret från Bodenvägen och Svartövägen.

Det finns så många platser i Luleå som Mia Persson har funderingar över, inte bara i centrala Luleå utan i hela kommunen. Här kommer några flera platser:

undefined
På andra sidan vägen ska Hertsöheden byggas. "Vilka kvaliteter kan vi bygga in här? Ska vi lyfta fram friluftslivet och hur gör vi det i så fall?", funderar stadsarkitekten.

Bonus: Hertsöheden – kan locka skåningar

– Det här är ett jättefint område med fantastiska kvaliteter som närheten till naturreservatet. Hit tror jag vi kan till och med kan locka skåningar att flytta. Det som är spännande är att vi nu jobbar med vad det ska vara för område. Vilka kvaliteter kan vi bygga in här? Ska vi lyfta fram friluftslivet och hur gör vi det i så fall? Hur ska vi jobba med det gemensamma som allmänna platser? Vi kanske kan jobba med delningslösningar som är bra både för gemenskap och för hållbarhet, exempelvis gemensamma förråd med trädgårdsutrustning eller annat.

undefined
Skärgården i Luleå kan utvecklas mer. "Jag tänker att vi skulle kunna göra skärgården tillgänglig och attraktiv för många fler", säger Mia Persson.

Bonus: Skärgården – skulle kunna bli mer tillgänglig 

Luleå är en kuststad och det vill Mia Persson utveckla ännu mer. I dag finns Jopikgården och Klubbviken samt stugor som hyrs ut av Luleå kommun men servicen går att utveckla. 

– Jag tänker att vi skulle kunna göra skärgården tillgänglig och attraktiv för många fler. Det är toppen att det finns uthyrningsstugor på flera öar, att vi har en turbåt och den service som finns. Jag önskar att vi skulle kunna se en utveckling med service på fler platser för både Luleåbor och turister. Och fler jobb i skärgården. Det är nästan omöjligt att spekulera i vad det skulle kunna vara – restauranger såklart, men gärna andra verksamheter också. Kanske keramikverkstad, en hästgård, akvarellmuseum eller en spa-anläggning. Det måste såklart finnas en entreprenör som ser möjligheter och vill driva en sån verksamhet.

undefined
Om Luleåbyn Antnäs skulle få en tågstation skulle det underlätta pendling till Luleå och Piteå.

Bonus: Antnäs – en tågstation skulle ge möjligheter 

Mia Persson pratar också om landsbygdens utveckling och lyfter fram situationen i Antnäs som särskilt spännande.

– Vi har mycket landsbygd i Luleå och det byggs här också. I Antnäs finns det en chans att vi kan få en station för Norrbotniabanan när den byggs. Tänk vad det skulle kunna ge för möjligheter! En station där skulle underlätta pendling till både Luleå och Piteå. Jag ser framför mig en utveckling med först bostäder men förhoppningsvis även fler företag. Det skulle betyda mycket för både Antnäs och för området runt omkring

Luleås nya stadsarkitekt

Namn: Anna Mia Magdalena Persson

Ålder: 48 år

Yrke: Stadsarkitekt

Bor: Bredviken i Luleå

Om Mia Persson: Född i Gällivare, flyttade vid fyra års ålder till Malmberget, gick grundskola och gymnasium där. Bodde under gymnasietiden ett år i USA. Flyttade sedan till Kiruna och jobbade bland annat på skoaffär. Därefter blev det arkitektlinjen på Chalmers i fem år. Hon arbetat flera år på arkitektkontor i Luleå, bland andra MAF och Nordmark och Nordmark. Sedan 17 augusti är hon Luleås nya stadsarkitekt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!