HÀngande mungipa, svÄrt att lyfta armarna och sluddrigt uttala? Kan vara tecken pÄ stroke.
Ena stunden fungerar livet som vanligt, för att i nÀsta blixtsnabbt förÀndras.
Stroke, som antingen kan vara en propp i ett kĂ€rl eller en blödning, smyger sig inte pĂ„ â den kommer plötsligt.
â En propp sĂ€tter sig i ett kĂ€rl och stoppar blodflödet och vĂ€vnaden runtomkring, sĂ€ger Hanna Nilsson.
â Det blir syrebrist i omrĂ„det som kĂ€rlet försörjer, det Ă€r blodet som transporterar runt syret. Vill vi vinna tid, och ha sĂ„ kort tid frĂ„n insjuknande till behandling som möjligt, sĂ€ger Julia Lundström.
Det vanligaste Àr att rÄka ut för en propp, ungefÀr 85 procent drabbas av det. UngefÀr 15 procent drabbas av blödning, som bland annat kan bero pÄ sköra kÀrl eller missbildning i kÀrlet.
I sina jobb pÄ strokeenheten möter de patienter i det absoluta akuta skedet.
â En del fĂ„r blodförtunnande behandling, och dĂ„ kommer de direkt till oss via ambulansen och röntgen. Det handlar om tid. En del patienter kan inte fĂ„ den akuta blodförtunnande behandlingen, dĂ„ kommer de frĂ„n akuten till oss, sĂ€ger Hanna Nilsson.
Ofta Àr det en chockartad upplevelse för den som drabbats, och för anhöriga.
â Det kan ha gĂ„tt frĂ„n en sekund till en annan, sĂ„ kan du ha blivit mycket dĂ„lig, sĂ€ger Hanna Nilsson.
Röntgen görs för att se sÄ det inte Àr hjÀrnblödning det handlar om.
â DĂ„ kan de inte fĂ„ blodförtunnande, det skulle medföra stora risker, sĂ€ger Julia Lundström.
I genomsnitt stannar en patient hos dem i sju dygn frÄn insjuknande till utskrivning till hemmet. En fördel med strokeenheten, framhÄller duon, Àr att det Àr mÄnga professioner; sjuksköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor, arbetsterapeuter, lÀkare, logopeder, dietist och kurator.
â Vi Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga som jobbar i team för att fĂ„nga upp allt kring patienten, sĂ€ger Julia Lundström som ocksĂ„ trĂ€ffar patienterna för uppföljning nĂ€r de har varit hemma en mĂ„nad.
Blir man helt ÄterstÀlld?
â NĂ€r jag lyssnat pĂ„ patienthistorier pĂ„ förelĂ€sningar har jag förstĂ„tt att det tar tid att kĂ€nna igen sig sjĂ€lv, och sin kropp, sĂ€ger Julia Lundström.
"Vi startade ett samarbete med strokeföreningarna för ett Är sedan. Och vi har hittat bra sÀtt att hjÀlpa varandra. Vi hade ett kafé dÀr vi berÀttade vad vi gör, och dÀr vi ville ha deras synpunkter pÄ vad vi kan göra bÀttre. Vi vill ha deras input", sÀger Hanna Nilsson (t h).
Blir skadan pÄ hjÀrnan bestÄende?
â DĂ€r Ă€r hjĂ€rnan finurlig. FastĂ€n du har ditt skadade omrĂ„de, kan den hitta andra kopplingar, sĂ€ger Hanna Nilsson.
â NĂ€r jag har pratat med patienter Ă€r det att man hittar ett sĂ€tt att leva, och hittar vad som betyder nĂ„got och vad som Ă€r viktigt i livet, sĂ€ger Julia Lundström.
FrÄn er synvinkel, som sjuksköterskor. Vad kan upplevas som det svÄraste för nÄgon som drabbats?
â Jag tror att acceptera att man kanske inte kan göra pĂ„ det sĂ€ttet man gjorde tidigare. Man ska alltid ha lĂ„ngsiktiga mĂ„l, men bryta ner dem till vad man klarar just nu, sĂ€ger Julia Lundström.
Högt blodtryck och diabetes typ 2 Àr riskfaktorer för stroke men ocksÄ tvÄ sjukdomar som gÄr att pÄverka med hjÀlp av kost och motion, enligt duon.
Finns det nÄgra varningssignaler innan stroke?
â En TIA Ă€r en slags varningssignal. Det Ă€r samma symptom som för stroke men ofta inte lika kraftig. Man kĂ€nner sig svag, talet kan bli sluddrigt, hĂ€ngande mungipa, tappar orden, synbortfall, yrsel. En TIA kan vara snabbt övergĂ„ende. Man kanske inte reflekterar över vad det Ă€r, sĂ€ger Hanna.
â Det Ă€r viktigt att Ă„ka in till sjukhuset Ă€ven om det gĂ„r över, sĂ€ger Julia.
Det Àr viktigt att följa rekommendationerna för kost som Livsmedelsverket har, enligt sjuksköterskorna, för att minska risken för stroke. Och VÀrldshÀlsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet. "Man kan göra mycket sjÀlv med kost och motion. Och att man inte har lÄngvarig stress, det har man sett ökar risken för att drabbas av en stroke", sÀger Julia.
Det Àr viktigt att följa rekommendationerna för kost som Livsmedelsverket har, enligt sjuksköterskorna, för att minska risken för stroke. Och VÀrldshÀlsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet. "Man kan göra mycket sjÀlv med kost och motion. Och att man inte har lÄngvarig stress, det har man sett ökar risken för att drabbas av en stroke", sÀger Julia.
Hanna Nilsson forskar pÄ sömnsvÄrigheter ett Är efter stroke, mot Lunds universitet. Hon tycker sömn som Àmne Àr intressant och nÀr hon började lÀsa pÄ visade sig att tvÄ tredjedelar av alla som personer som drabbats av stroke har sömnsvÄrigheter, men att det fanns mindre fakta om hur det ser ut mer Àn ett Är efterÄt.
â Det pĂ„verkar hela livet om man inte fĂ„r sova. Nu har jag mest kollat pĂ„ förekomsten av det, sedan ska jag kolla om det finns samband med andra faktorer och tanken Ă€r att intervjua personer för att fĂ„ en djupare förstĂ„else. I slutĂ€nden, finns det nĂ„got vi kan göra för att hjĂ€lpa de hĂ€r patienterna att sova bĂ€ttre, sĂ€ger Hanna.
Och Julia vidareutbildar sig just nu till specialistsjuksköterska inom neurosjukvÄrd via Göteborgs universitet.
â Jag tycker hjĂ€rnan Ă€r sĂ„ hĂ€ftig, hur den kan Ă„terhĂ€mta sig. Man kan se förbĂ€ttringar, frĂ„n det att personen inte kan röra en arm eller prata till att börja hitta ord och kunna röra sig. Det Ă€r vĂ€ldigt fascinerande, sĂ€ger hon.