Prognosen i barn- och utbildningsförvaltningens delårsrapport visar på ett underskott mot budget med fyra miljoner kronor för Luleås grundskolor. Orsaken finns främst i minskningen av elevpengen.
- Man vet inte med säkerhet att det blir så här illa. Men signalen är allvarlig, säger chefen för ekonomiavdelningen, Ingrid Lind.
Klarar inte kraven
Resultatet av den krympta elevpengen syns nu tydligt med större barngrupper och minskad lärartäthet som följd. Rektorerna rapporterar om att det är svårt att leva upp till skollagens nya krav om elevers rätt till stöd i alla ämnen. Skolpolitikernas beslut om att alla elever ska inkluderas i ordinarie skolverksamhet ställer också till med ekonomiska bekymmer.
- Rektorerna bedömer att de inte har råd att bekosta alla elevers stöd i alla ämnen. De bedömer också att inkluderingen är kostnadsdrivande.
Fyra miljoner kronor av grundskolans budget utgör 0,5 procent, Ingrid Lind ser ändå allvarligt på att rektorerna prognostiserar underskott.
- Om kommunens ekonomiska resurser blir bättre så har social- och skolförvaltningen fått löfte om att prioriteras. Vi hoppas och vill väldigt gärna att det blir möjligt då det ser ut som att elevpengen i grundskolan inte räcker.
Klarar resultaten
Enligt grundskolans verksamhetschef, Louice Stridsman, handlar det om att gilla läget, de måste helt enkelt förhålla sig till de budgetramar som finns.
- Det intressanta är att skolorna klarar måluppfyllelse och resultat, även när det gäller elevernas trygghet och trivsel. Man ser inte kopplingen. Givetvis måste vi vara lyhörda, vi ska se och följa det här inför kommande budget.
Tilläggas bör att prognosen i barn- och utbildningsförvaltningens delårsrapport visar på ett totalt överskott mot budget.