Linus Nyström, 37 år, har jobbat som lärare i idrott och hälsa på Örnässkolan i Luleå i fem år. "Visst, det finns elever som saknar träningsskor. Därför skänker jag och kollegor utväxt och uttjänt utrustning till skolan, så att alla elever har möjlighet att delta", säger han.
Skolidrotten har länge pekats ut som avgörande för barn och ungas hälsa i en tid där alltfler barn är stillasittande och där kostnaderna för fritidsaktiviteter rusat i höjden (se annan artikel). Men även inom den kostnadsfria skolidrotten finns utmaningar, menar de idrottslärare Kuriren talat med.
– Vi följer regelverket. Skolan ska vara kostnadsfri. Därför erbjuds alternativa aktiviteter vid friluftsdagar, till exempelvis Måttsund, säger Jens Häggstål, rektor på Örnässkolan.
Det ska med andra ord finnas aktiviteter för elever som inte har olika sportutrustning eller tycker det roligare att göra något annat.
Det är också främst vid friluftsdagar som idrottsläraren Linus Nyström hänvisar elever och deras föräldrar till "Friluftsbanken", där man gratis kan hyra utrustning under 14 dagar. Enstaka idrottslektioner söker de lösa med de klassuppsättningar av både skridskor och längdskidor som byggts upp genom donationer av skolpersonal av urväxta vintersportutrustningar de haft i sina förråd.
– Det är inte den bästa utrustningen. Vi talar om skridskor och skidor med sämre glid och vissa elever kan få ha skor som är för stora, vilket kan leda till skavsår. Men alla elever, oberoende socioekonomisk bakgrund ska kunna delta på idrottslektionerna. Det ska inte vara en fråga om familjens ekonomi, säger Linus Nyström.
Tommy Sikblad har jobbat som idrottslärare i 20 år och sett att barnens kondition försämrats.
Tommy Sikblad jobbar som idrottslärare på Kråkbergsskolan. Han har under sina 20 år sett att barnens kondition försämrats, men menar samtidigt att många av hans elever har en aktiv fritid.
– Basket, hockey och fotboll är stort här i Sunderbyn. Många föräldrar är engagerade, så jag har inte varit med om att elever saknat gymnastikskor. Däremot när jag var tränare för mina barns fotbollslag i Lira så fanns det barn som saknade skor och inte hade råd med medlemsavgiften. Men det löste föreningen genom att stå för kostnaden och jag skänkte också mina barns urväxta fotbollsskor till de som behövde, säger han.
Tommy Sikblad menar att många av hans elever har en aktiv fritid. Däremot har Kråkbergsskolan byggt upp ett förråd av skridskor för utlåning. "Storleken kanske inte passar. Därför ber jag eleverna att ta med extra sockar", säger han.
Även på Kråkbergsskolan har de byggt upp ett förråd av skridskor för de elever som inte har egna.
– Det kan vara fel storlek så då ber jag eleverna att ta med extra strumpor. Längdskidor har jag dock slutat med på grund av att skolan blev av med möjligheten att förvara skolans uppsättning av utrustning nära skidspåret. Det är synd. Annars är längdskidor en bra idrott att falla tillbaka på som vuxen när man lämnat lagidrotten, säger han.
Skolidrotten har länge lyfts fram som en framgångsfaktor för att öka både den fysiska och psykiska hälsan hos barn, inte minst för de barn som har en stillasittande fritid eller inte har råd att delta i en idrott på fritiden.
För de elever som går på Nya läroverket på Bergviken finns dock nyinköpt utrustning, både skridskor, längdskidor och fjällutrustning finns att låna. Något skolan köpt in under åren.
– Vi åker inte längdskidor på högstadiet. Det tar för mycket tid att ta sig till Ormberget. Annars kräver jag bara att man ska ha skor och ett ombyte för inomhusidrotter. Har man inte skor så hjälper vi till. Skolan har också betalt för hyra av utrustning om någon vill prova på att åka slalom när vi haft friluftsdagar i Måttsund och Kåbdalis. Skolidrotten ska inte belasta familjens ekonomi, säger idrottsläraren Kristina Sjöberg bestämt.