â DĂ€rför Ă€r det fel att den allmĂ€nna röstrĂ€ttens hundraĂ„rsjubileum firades förra Ă„ret. Beslut om den kvinnliga röstrĂ€tten togs 1919, sĂ€ger Josefin RönnbĂ€ck som Ă€r lektor i historia pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet.
1918 fattades ett beslut om att beslutet skulle tas, en viljeinriktning, ett "letter of intent" skulle det kanske kallas pÄ nysvenska. Men Josefin RönnbÀck och Karin Tjernström, arkivarie pÄ Norrbottens museum, vÀljer hellre att fira den 24 maj 2019.
Kampen för röstrÀtt för svenska kvinnor var inte pÄ lÄngt hÄll lika vÄldsam som i England och bland suffragetterna. LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska röstrÀtt, och dess lokala föreningar FKPR, Föreningen för kvinnans politiska röstrÀtt, hade medlemmar som Ätminstone till en del kan betecknas som borgerliga kvinnor. De klÀdde sig gÀrna elegant, i hatt, och ville inte bli förknippade med de engelska suffragetterna. De socialdemokratiska kvinnorna engagerade sig i sitt parti och till en början frÀmst för allmÀn röstrÀtt för mÀn.
Mottagandet av kravet pÄ allmÀn och lika röstrÀtt var olika. Det fanns mÀn som redan pÄ hinsidan förra sekelskiftet motionerade om kvinnlig röstrÀtt. Men redan dÄ fanns det raljerande mottagandet.
I Norrbottens-Kuriren skrevs 1910, med hĂ€nvisning till "ett ögonvittne i en utlĂ€ndsk tidning" om suffragetdemonstrationen utanför det brittiska parlamentet som ledde till tvĂ„ dödsfall och som blev kallad "Black Friday": "Kvinnosakens amazoner â Gud hjĂ€lpe oss, endast ytterst fĂ„ af dem i skönhet och styrka jĂ€mförliga med amazonerna frĂ„n forntiden â voro besjĂ€lade af ett heligt raseri. MĂ„nga av dem, bĂ„de de helt unga och de mycket gamla, tyckte sĂ€kert det var nĂ„got hĂ€rligt i att bĂ€ras bort pĂ„ unga, starka mansarmar â Ăfven om det bar i vĂ€g till polisstationen".
Det gÄr att ana ett löjets skimmer över ovanstÄende rader. Skribenten borde ÀndÄ ha varit nÄgot mera uppdaterad. En kort tid dÀrefter valdes den första kvinnan in i LuleÄ stadsfullmÀktige. Det var Siri (Sigrid) Holm. Norrbottens-Kuriren skriver: "StadsfullmÀktigevalet pÄ torsdagen gav till resultat seger öfver hela linien för den borgerliga listan. Valda blefvo nÀmligen fröken Sigrid Holm med 11 971 röster af c:a 650 röstande, ingeniör J Lundberg med 7 160 röster av c:a 300 röstande...."
VÀnta nu lite! 11 971 röster av cirka 650 röstande. Hur hÀnger det ihop?
Tillbaka till inledningen av det hÀr reportaget. "Den 24 maj 2019 Àr det hundra Är sedan det första beslutet om allmÀn och lika röstrÀtt Àven för kvinnor togs i den svenska riksdagen." Innan dess gÀllde inte lika röstrÀtt. En person, en man, en etablerad och rik man, kunde ha flera röster.
PÄ samma gÄng Àr det inte helt korrekt att sÀga att allmÀn röstrÀtt infördes 1921. Det fanns ett flertal begrÀnsningar. Före 1937 fick inte fÀngelseinterner rösta, och fram till 1945 inte den som var försatt i konkurs eller försörjd av fattigvÄrden. SÄ sent som 1989 togs den sista begrÀnsningen bort, den för den som var psykiskt handikappad eller utvecklingsstörd.
1921 var det Ă€ndĂ„ dags. Svenska kvinnor, vare sig de var fruar, fröknar eller arbeterskor, kunde gĂ„ och rösta och kunde bli invalda i riksdagen. Kerstin Hesselgren var den första kvinnan i första kammaren, Nelly ThĂŒring, Agda Ăstlund, Elisabeth Tamm och Bertha Wellin tog plats i andra kammaren.