Videon är inte längre tillgänglig
Dottern Nova, sex månader, ligger på golvet och skrattar åt sina leksaker. Hon är lyckligt ovetande om sin mammas bostadsbekymmer. Om knappt tre månader måste Johanna Renberg, 25, lämna den lägenhet som hon nu bor i, en hyresrätt som hennes mamma har haft.
– Mamma flyttade till en bostadsrätt och när hon ändrade adress fick vi beskedet om att den här lägenheten skulle sägas upp. Jag hade bott här för kort tid för att jag skulle få ta över den, berättar hon.
Lägenheten ägs av det kommunala bostadsbolaget Lulebo och enligt gällande regler måste den som vill ta över lägenheten efter någon annan ha varit skriven på adressen i tre år. När Johanna Renberg lämnade Luleå för Stockholm för några år sedan, såg bostadsmarknaden annorlunda ut. Hon flyttade från huvudstaden sedan hon separerat från dotterns pappa och hoppades kunna hitta ett boende till sig och dottern i hemstaden, där hon har närheten till familj och vänner. Det visade sig vara betydligt svårare än hon hade trott. Det faktum att hon är ensamstående med ett litet barn räcker inte för att hon ska prioriteras i Lulebos kösystem. Inte heller socialförvaltningen kunde erbjuda ett alternativ som fungerar för henne.
– Jag fick veta att jag kunde få bo på vandrarhem tills jag har hittat en bostad själv. Men det går ju inte när jag har henne, hur ska det kunna fungera när hon ska börja på förskolan? undrar Johanna Renberg.
Nu ringer hon runt för fullt och söker privata boendealternativ, men konstaterar att det inte är lätt att hitta en lägenhet med lämplig hyresnivå.
– Hos en av hyresvärdarna jag ringde skulle man tjäna fem gånger så mycket pengar i månaden som hyran låg på.
Hon är stressad över sin situation och vet inte hur det kommer att bli för henne och dottern framöver. Men hon är inte unik i bostadsbristens Luleå och hon har flera vänner som befinner sig i liknande situationer.
Birgitta Wäppling är marknadschef för Lulebo och enligt henne följer bolaget de regler som gäller, samma regler som många andra stora bostadsbolag tillämpar.
– Vi har ett uppdrag från kommunstyrelsen där vi ska se till att våra hyresgäster och de som söker lägenhet hos oss har den längsta kötiden. Det är ett rättvist system, vi vill inte vara med och skapa några sidoaktiviteter för att någon ska kunna tillskansa sig en lägenhet utan kötid.
Finns det något ni skulle kunna göra för att lösa en sådan här situation som Johanna Renberg är i?
– Jag vill inte gå in i det enskilda fallet och vi möter så oerhört många människor som har svårt att få bostad och gör vi avsteg från reglerna så är inte det rätt handlat av oss.