SSAB - klimatbovmed rent samvete

Med svenska mått är SSAB i Luleå en klimatbov. Fast försvinner anläggningen gynnas bara stålindustrier som förorenar mer, resonerar SSAB:s företrädare. - Att det blir mer tryck på miljöfrågan gynnar oss, säger platschefen i Luleå, Stefan Enbom.

BRA, I SITT SLAG. Nils Edberg och Stefan Enbom, SSAB, samt Erik Sandström, Lukab, framhåller SSAB i Luleå som miljö- och klimatvänligt, i jämförelse med alternativen.

BRA, I SITT SLAG. Nils Edberg och Stefan Enbom, SSAB, samt Erik Sandström, Lukab, framhåller SSAB i Luleå som miljö- och klimatvänligt, i jämförelse med alternativen.

Foto: Roland S Lundström

LULEÅ2008-02-28 01:45
Med oförändrad ambition kan SSAB i Luleå minska utsläppen av koldioxid.Med ökad produktion, vilket planeras, blir utsläppen större.Det är läget.Bra, på sitt sätt
Skulle utsläppen göra Luleåborna sjuka över dagen blev domen lokalt extremt hård mot företaget. Nu handlar det emellertid om utsläpp med global effekt som är svår att se, och med verkan på sikt.Stålprocessen i Luleå är i internationell branschjämförelse miljöeffektiv, med lägre utsläpp av koldioxid per ton stål än vad som redovisas för stålindustrin i stort. Malmen håller hög kvalitet och SSAB anses ha bra grejer.Sett med andra mått än stålindustrins är SSAB en värsting.- Visst är det så att vi släpper ut mycket. Men världen behöver stål, och det i allt högre takt. Så länge förbrukningen av stål ökar måste stål produceras. Frågan är var och hur. Vi tycker det är utmärkt att det sker i Luleå. Anläggningen ligger nära gruvan där malmen tas. Pelletsen från Malmfälten är ur energisynpunkt effektiv. Plus att det är transporteffektivt, malmen kommer med tåg och stålämnena vi tillverkar går med tåg, säger Stefan Enbom.Själva poängen
SSAB Tunnplåt specialiserar sig alltmer på tillverkning av avancerade höghållfasta stål. Det ger tåliga men lätta material. Lätta fordon har lägre bränsleförbrukning och påverkar miljön mindre. Alternativt, om det gäller tunga fordon, kan större last tas. Då blir transporterna färre, påpekar Stefan Enbom.-SSAB går i bräschen för miljön. För varje dag känns vår strategi klockren.En av grunderna till utsläppen vid SSAB är att kol används och omvandlas till koks. Då frigörs koksgas. De höga utsläppen av koldioxid beror främst på att gasen eldas på olika håll hos SSAB.Av överskottsgas gör Lukab fjärrvärme och elström. Mer gas ger mer utsläpp från Lukab. Lukabs positiva sida är att energieffektiviteten finns.-Vi försöker nyttja mer och mer av energin, summerar Erik Sandström, VD i Lukab.Tappar fjärrvärmen
I en framtid skulle SSAB kunna ha en så effektiv process att mycket av koldioxiden förbrukas, samtidigt som en del lagras i bergrum. -Fast då skulle inte Lukab ha någon gas att använda till värme och elström, reflekterar Nils Edberg, enhetschef vid råmaterial och energi vid SSAB i Luleå.Om Luleåborna ska värmas av exempelvis eldad träpellet så ger det utsläpp som fjärrvärmen i dag inte har, påtalar Stefan Enbom.I stället för att tillverka stålet av järnmalm kan det tillverkas av enbart skrot. En tredjedel av stålet i världen tillkommer så. Då behövs ingen masugn och inget koksverk. Koldioxidutsläppen blir lägre. Fast den järnsvamp som då används för att göra stål måste smältas med elström, påtalar Nils Edberg.-Hur mycket koldioxid det blir beror på hur elströmmen producerats, säger han.Med ståltillverkning ur enbart skrot behövs inte LKAB:s järnmalm. LKAB kan då leverera till annan stålindustri. Den riskerar att ha högre utsläpp än SSAB, reflekterar han vidare.De sämre vinner
Skrot finns det lite av i Luleås omvärld. Vid skrotbaserad ståltillverkning finns därmed inte skäl att ha ett stålverk i Luleå.Det sannolika är alltså att SSAB i Luleå strävar vidare och hanterar koldioxidutsläppen efterhand. Pådrivare kan bli handeln med utsläppsrätter för koldioxid. Första handelsperioden fick SSAB utsläppsrätter över. Framöver skärps villkoren. Systemet gäller enbart i Europa.-Farhågan är att systemet minskar produktion där man är effektiv, och ökar där man inte är det, säger Stefan Enbom.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om