Stiftelse: Klottret ökar med graffitiväggar

Lagliga graffitiväggar gör att klottret ökar. Det visar en kartläggning av stiftelsen Tryggare Sverige. Ett resultat som inte alls går i linje med Luleå kommuns.

Ny rapport. Enligt en rapport som stiftelsen Tryggare Sverige presenterade i veckan ökar klottret i städer och samhällen där lagliga graffitiväggar upprättas, som Luleå har gjort.

Ny rapport. Enligt en rapport som stiftelsen Tryggare Sverige presenterade i veckan ökar klottret i städer och samhällen där lagliga graffitiväggar upprättas, som Luleå har gjort.

Foto: Roland Lundström

Luleå2015-01-27 17:00

I rapporten som presenterades i veckan är författarna eniga:

– Vår kartläggning visar att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar klottret. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar, säger kriminologen Amanda Wallgren.

Magnus Lindgren, generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige, tycker att debatten i allt för stor utsträckning har baserats på upplevelser, tyckanden och politiska ideologier, i stället för evidensbaserad forskning.

De här slutsatserna går helt i linje med polisens. De lagliga väggar försvårar arbetet mot de 50 000 fall av skadegörelse i Sverige som avser klotter varje år, är den allmänna uppfattningen.

Kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S) försvarar beslutet från 2009 att upprätta en graffitivägg.

– Rapporten speglar ju det komplexa i det här frågan, säger Stålnacke.

Hon tror i stället att Luleå kommun har tagit ett helhetsgrepp i frågan. Att förebygga klotter och att arbeta förebyggande i skolorna. Men även att främja graffiti som konstart.

– Gränsdragningen och balansgången är svår. Därför tror jag att det paket vi har gjort i Luleå är bra, för det lyfter alla de här svåra frågorna som finns i den här komplexa frågan, säger Yvonne Stålnacke.

Vid en rundringning av Kuriren till en handfull poliser ute i verksamheten, visar det sig att åsikterna är samstämmiga: Lagliga klotterväggar är förödande för polisens arbete.

Exakt samma tankar som fanns när diskussionen var som hetast innan och efter beslutet av Luleå kommun.

– Där har vi helt andra uppfattningar än vad polismyndigheten har. Därför är det så viktigt att till de här graffitiväggarna lägga annat arbete. Så att man jobbar med alla ingredienser, säger Stålnacke.

Hon pekar sedan på andra städer i Sverige där nolltolerans har införts - men där frågan inte på något sätt har lösts.

– Det finns inget enkelt svar på hur man löser det här. Vi gör det på lite olika sätt, säger kommunalrådet och hänvisar till ett projekt där ungdomar har fått möjlighet att måla gångtunnlar.

Per Karlsson, tillförordnat kanslichef hos polisen, konstaterar kort:

– Det här är ju en sak som vi inte är riktigt överens om.

Saneringskostnaderna för klotter uppgick till 1,4 miljoner kronor för Luleå kommun under 2013.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om