Förra veckan kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att kameror på drönare är att betrakta som övervakningskameror. Det är länsstyrelserna som beviljar tillstånd för övervakningskameror, så de får ta hand ärenden som rör fotografering från drönare.
– Vi gör samma prövning som vi gör i alla andra tillståndsprövningar. Vi prövar om övervakningsintresset är större än integritetsintresset, förklarar Maria Leijon, jurist vid länsstyrelsen.
Några ansökningar om kameraövervakning från drönare har ännu inte kommit in till länsstyrelsen. Enligt nu gällande lagstiftning ska kameraövervakning endast ges för att förhindra brott eller olyckor.
– Att få tillstånd för någonting annat kommer att bli mycket svårt, säger Maria Leijon.
Fotografen Micke Törnkvist har i tio års tid fotograferat och filmat med hjälp av drönare. Det handlar främst om uppdrag åt företag och tv-bolag. Han äger tiotalet olika drönare och han har även byggt drönare åt andra fotografer. Han förstår att förbudet upprör många, men själv tar han det med ro.
– Jag ser det som en självsanering av branschen, för det här har formligen exploderat på senaste tiden, säger han.
Hans egen verksamhet står på flera olika ben.
– Jag får väl ta fram det långa stativet och ett extra objektiv i kameraväskan, men för de som byggt upp verksamheten att bara fota från drönare kan det bli tufft, säger han.
För försäljarna av drönare väntar också tuffare tider.
– Många trodde att det skulle bli årets julklapp, men så lär det inte bli, säger Micke Törnkvist.