Han har bott i Svartöstaden sedan 1959 och i 40 år arbetat på SSAB. Han tycker att jobbar man på SSAB och bor i Svartöstaden då har man "köpt konceptet".
- Ja, då har man accepterat läget. Men det har blivit mycket bättre här. Särskilt i och med att LKAB flyttade, säger Hedström.
Han beskriver stadsdelen som en idyllisk kåkstad med god social kontroll och grannsämja. Dit folk flyttar för att få en bättre miljö.
- Det var i och för sig än mer gemytligt tidigare, säger Olov Hedström.
Staffan Matti bor på Björkskatan sedan 1978 och besöker Svartöstaden i arbetet. Han berättar att inte hans egen stadsdel var förskonad från nedsmutsning från SSAB.
- Nej, det var ofta väldigt dålig lukt där. Jag mådde dåligt av lukten och fick migrän. Men det var tidigare, det luktar inte alls så illa nu längre, säger Matti.
Smutsade ner
Han berättar om att han genom egen erfarenhet och genom bekanta känner till att de problemen ofta drabbade även Skurholmen, Hertsön och Lerbäcken.
- Men det är väldigt mycket bättre nu, säger Staffan Matti.
Det håller även en man vi möter med om. Mannen, som vill vara anonym, berättar att han bott i stadsdelen i 30 år.
- Det har blivit bättre. Det beror framför allt på att malmhögarna försvann när LKAB flyttade. De smutsade ned mycket vilket SSAB fick skulden för, säger han.
Inga störningar alls?
- Jo, vid facklingen. Då låter det rätt illa.
I SSAB:s undersökning beskriver Luleåborna de tre miljöstörningarna (nedfall, lukt och buller) med följande ord: "luktar prutt", "svavel", "stickande lukt", "ammoniak", "sot", "svart damm", "slammer och smällar", explosioner", "knallar", "dovt buller".