Tendensen är inte ny, tvärtom - små kommuner i glesbygd har halkat efter de stora i årtionden.
Roger Kempainen är chef på Kommunförbundet Norrbotten och säger om utvecklingen:
- Detta är något vi talat mycket om den senaste tio åren. Men på något underligt sätt så sprattlar de vidare, jag kan faktiskt inte sätta fingret på hur det fungerar.
Alla extravaganser är sedan länge borta, i dag kämpar små kommuner med att klara de basala kraven på välfärd.
- Det gäller att klara välfärden, omsorgen för de äldre och se till att ungdomarna kan lämna skolan med godkända betyg, säger Roger Kemppainen.
Tydligt uppdrag
Han säger också att Kommunförbundet "för första gången fått ett tydligt uppdrag" att skapa samordning och samverkan mellan länets kommuner för att nyttja resurserna mer effektivt.
Det svåra är att gå från ord till handling. De små kommunerna saknar resurser för underbyggda beslut om rationell samverkan med varandra. Kempainen saknar ett regionalt organ för det arbetet, något som binder samman länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet.
En region Norrbotten?
- Ja, till exempel. Men vi får acceptera att det inte blir någon sådan under denna mandatperiod, säger han.
Kempainen ser hur länets kommuner kämpar för att få plus och minus att gå ihop nästa år när intäkterna sjunker.
- Det kommer inte att bli enklare, säger han.
Småkom är ett nätverk för landets små kommuner. Dess sekreterare Ronny Svensson menar att staten måste tänka om när det gäller små kommuner.
- Det gäller både skatteintäkter och den regionala utvecklingen, säger han.
Småkom vill ha ett mer flexibelt system för intäkter och även skapa en särskild pott för akuta insatser för särskilt utsatta kommuner.
Ett kriskonto?
- Ja, det kan man säga, säger Ronny Svensson.
Regionalpolitiken måste återuppstå och bli "effektfull" menar Svensson och pekar på att bristande infrastruktur lägger hinder i vägen för utvecklingen i glesbygd. Ett exempel är gruvsatsningarna i Norrbotten.
- Infrastrukturen är klart eftersatt, vi kräver en stor satsning i hela Norrlands inland, säger han.
Mats Kinnwall på SKL är dock nöjd med hur skatteutjämningssystemet fungerar.
- Det råder en god enighet om att det fångar upp de strukturella skillnaderna, säger han.
Kinnwall pekar på att balanskravet ska modifieras så att kommunerna ges ökade möjligheter att lägga undan sina överskott från feta år till de magra.
Men de kommuner som aldrig får något över?
- Ja, då är det givetvis svårt. Men det är upp till varje kommun att hantera sin situation. Man måsta ha ordning på sitt hus, säger Kinnwall.