Motsvarande siffra för riket är två procent. Sämst till ligger man till i Jämtland, där var fjärde invånare har mer än en timme till akuten.
Samtidigt har 58 procent av norrbottningarna mindre än en kvarts bilfärd till akuten, vilket är i paritet med statistiken för riket (62 procent). I Stockholm är det kortast avstånd, tre av fyra har mindre än en kvart till akuten.
Statistiken är framtagen av Högskolan Dalarna på uppdrag av Myndigheten för vård och omsorgsanalys.
– Restiderna till akutsjukhusen är viktiga men det man behöver fokusera på är att säkerställa hela det akuta omhändertagandet, oavsett om det sker på ett akutsjukhus eller i andra delar av vården, säger Simon Jehrlander, utredare på Myndigheten för vårdanalys, till Nyhetsbyrån Siren.
Att restiderna är längre i glesbefolkade län ska inte ses som en värdering av patientsäkerheten, menar Jehrlander.
Detta eftersom förutsättningar runt om i landet är olika, vilket gör att akutsjukvården har organiserats olika. Ambulanssjukvården och primärvården har ett större ansvar i akuta fall i mer glesbefolkade län.
– Det vi har sett är att kompetensen varierar mellan de 68 akutsjukhusen. Det är inte tydligt definierat vad som krävs att ett akutsjukhus ska kunna utföra,
Myndigheten definierar ett akutsjukhus som ett sjukhus med minst två samlokaliserade somatiska specialiteter. Siffrorna är från 2016. Tidsbedömningen gäller en bilförare som följer de gängse hastighetsbegränsningarna.