- När maten är god tycker jag att eleverna borde äta upp, säger Kate Fahlesson, arbetsledare i köket i gymnasiebyn i Luleå.
Hon har jobbat i skolkök sedan 1994. Hon tycker inte att matsvinnet har minskat med åren, även om vi i dag får mer information om konsekvenserna än förr.
- Det eleverna slänger är det största svinnet. Vi brukar prata med dem om det, till exempel när vi rullar ut tunnorna.
50-literstunnan för matrester fylls varje dag och ibland räcker den inte till. När det serveras mat som många tycker om, som köttbullar, plättar och köttfärssås, slängs det mer mat än någonsin.
Orkar inte äta upp
- Det beror väl på att eleverna tar mer än annars och så orkar de inte äta upp allt.
I gymnasiebyns kök tillagas den mesta av maten på plats. När något blir över från tillagningen tas resterna till vara och kyls ned, för att sedan serveras en annan dag.
Spara pengar
Mätningar av hur stora mängder mat som slängs görs emellanåt och det talas mycket om problemet bland personalen. Men Kate Fahlesson tycker inte att det görs särskilt mycket för att minska svinnet och hon konstaterar att det skulle kunna spara in stora pengar om mängden mat som slängs minskade. Skolmåltidsverksamheten i kommunen beräknas dessutom gå back med två miljoner kronor.
Ingrid Norberg (S) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Enligt henne finns det flera orsaker till att skolmåltidsverksamheten redovisar ett underskott.
- En är att man inte har hunnit anpassa verksamheten utifrån att det är färre elever i skolorna. Livsmedelspriserna har också blivit högre.
Hon hänvisar till att en översyn av hela organisationen för skolmåltider pågår, men den har inte kunnat färdigställas då avdelningen nyligen har bytt chef.