Inger Jacobson och Silje Rysst vill att studenterna ska klara av sin utbildning. Därav kom idén att starta ett hälsovetenskapligt basår.
Inger Jacobson är universitetslektor i fysioterapi och håller i det hälsovetenskapliga basåret som just har öppnat för ansökan och drar igång till hösten.
Bakgrunden är att de över åren har sett att studenterna får svårare och svårare att klara utbildningarna.
– Vi får ett bortfall av studenter, vilket också gör att vi får ett ekonomiskt bortfall, men det viktigaste för oss är att studenterna klarar sin utbildning och att Norrbotten får den kompetens vi så väl behöver, säger Inger Jacobson.
Bland de hälsovetenskapliga utbildningarna har sjuksköterskeprogrammet varit hårdast drabbat, men även på de övriga utbildningarna till fysioterapeut, arbetsterapeut, röntgensjuksköterska, psykolog kandidat och hälsovägledare ser de att svårigheterna ökar.
Silje Rysst, biträdande professor och utbildningsledare på sjuksköterskeprogrammet, har just gått igenom siffrorna och kan konstatera att på hennes program har det de senaste fem åren sjunkit från 77 procent till 63 procent som klarar sina kurser inom utsatt tid. En fjärdedel av de som påbörjar sjuksköterskeutbildningen faller helt bort längs vägen och går aldrig ut.
Silje Rysst har gått igenom siffrorna och kan konstatera att det är färre som klarar sjuksköterskeprogrammet på utsatt tid.
Både hon och Inger Jacobson upplever att ungdomar som gått ut gymnasiet är sämre rustade för högre studier än tidigare.
– Vi ser också en tendens att kunskaperna inte riktigt motsvarar betygen från gymnasiet, att det finns någon sorts inflation i meritvärdena, säger Silje Rysst.
En annan skillnad är att studenterna överlag har lägre språkkunskaper, både de som kommer från andra länder och de som vuxit upp i Sverige med svenska föräldrar.
– Allt ska gå så fort, många ungdomar har inte tålamod att läsa en bok och när man kommer till universitetet är textmassan ganska omfattande, säger Inger Jacobson.
Inger Jacobson är universitetslektor i fysioterapi, exellent lärare och projektansvarig för det hälsovetenskapliga basåret som startas till hösten. Silje Rysst är biträdande professor i omvårdnad och utbildningsledare på sjuksköterskeprogrammet.
– En del sliter med läsförståelsen och många köper inte kurslitteraturen utan hoppas kunna klara sig på powerpointpresentationerna och anteckningar. Då blir det väldigt svårt att klara tentorna, säger Silje Rysst.
Hon ser också att studenterna ibland inte förstår frågorna på tentan eller instruktionen till inlämningsuppgiften utan svarar lite vid sidan av ämnet.
Även matematiken som är viktig för bland annat läkemedelsberäkningen kan vara utmanande.
När de grubblade över hur de ska få fler ska klara utbildningen kom de på idén att starta ett hälsovetenskapligt basår.
Syftet med det hälsovetenskapliga basåret är att ge de studenter som behöver det ett extra stöd att komma igång och i förlängningen att fler ska klara av sin utbildning, berättar Silje Rysst och Inger Jacobson vid LTU.
I Luleå finns i dag det tekniska basåret för de som vill bli civilingenjörer och detta blir en motsvarighet men för de hälsovetenskapliga utbildningarna.
Under basåret får man till att börja med möjlighet att läsa in gymnasiematten och naturkunskapen som krävs för att bli antagen. Andra terminen får studenterna en introduktion till universitetsstudier med bland annat bibliotekskunskap, informationssökning och förberedande matte och svenska. De får också en presentation av de hälsovetenskapliga ämnena så att det ska bli enklare att välja rätt program.
– Syftet är att de som behöver lite extra stöd när de börjar studera ska få det, säger Inger Jacobson.
Det är 30 platser på basåret. De studenter som klarar av hela basåret på stipulerad tid har sedan möjlighet att söka en garantiplats på någon av de hälsovetenskapliga utbildningarna. 15 procent av platserna är garanterade för dem.