– De gånger när det lättar lite är bara tillfälliga andningshål. Situationen är jätteansträngd och personalen jobbar stenhårt för att kunna upprätthålla en god vård, säger Mattias Morin, chef för akutmottagningen.
Facit: 14 av 31 dagar i stabsläge. Så här ser det ut: 1–10 januari: stabsläge. 11-15 januari: normalläge. 16-18 januari: stabsläge. 18-30. Och så nu 31-1/2: stabsläge igen.
– Egentligen har det inte lättat sedan jul och nyår. 13-helgen var riktigt tuff och sedan har det fortsatt, säger Morin.
Anledningen är som bekant brist på vårdplatser, som i sin tur beror på brist på sjuksköterskor.
– Framför allt är det nätterna som vi har problem att bemanna.
Tittar man på de tre stora avdelningarna är det totalt 58 vårdplatser neddragna vid sjukhuset i dag: Kirurgen: 14. Medicin: 32. Ortopeden: 12.
– Problemet landar i knät på akuten, eftersom patienter som egentligen skulle må bäst av att flyttas blir kvar här i väntan på en säng på en avdelning. Det innebär att min personal belastas från två håll, dels flödet av inkommande patienter och dels de patienter som blivit kvar. Det är riktigt tufft, säger Morin.
Stabsläge innebär att sjukhuset har en förhöjd beredskap där ledning eller nyckelfunktioner samlas och utvärderar information, beredda att snabbt sätta igång verksamhet. Antalet vårdplatser och patienter kontrolleras hela tiden och följs upp, och sjukhuset är förberett för att patienter kan behöva flyttas till andra sjukhus.