Tålamod går hem
Den stora kvalitetskonferensen i Luleå i går handlade i hög grad om hur man får människor med sig på nya saker.Det har många föreläst om genom åren.- Grejen är ju att göra det i verkligheten, konstaterade Håkan Moldén.
I Fors har det sedan 1980-talet arbetats grundligt med frågan. Anna Karin Djupenström har ledningssystem som arbetsuppgift. Hon dyker upp när Håkan Moldén och andra inte skött sig, som han själv beskrev saken under deras gemensamma föreläsning vid årets upplaga av universitetskonferensen Kvalitet och miljöledning.
Jobbet nödvändigt ont
Många går på jobbet med föresatsen att måndag morgon snabbt ska bli fredag eftermiddag. Så beskrev Hans Chrunak, en annan av föreläsarna, ett exempel där förmågan att engagera människor gått bom.
- I Fors är den övergripande frågan just varför du ska gå till jobbet, sade Håkan Moldén.
- Det är för att det är frågan om överlevnad. Aktieägarna skiter i om fabriken ligger i Fors eller Kina. De enda som bryr sig om var fabriken ligger är de som bor där. När vi går hem säger vi att vi ska lämna något bättre efter oss. Vi jobbar för långsiktig överlevnad och vår konkurrensfördel är kompetensen, sade Håkan Moldén.
Han förespråkade långsiktighet och tålamod, tvärtemot kvartalsrapporttänket. Fungerar inte det nya läggs ansträngningen kanske ner. Men det tar ofta tid innan du ser resultatet, resonerade han, och påvisade i siffror att företaget är lönsamt på längre sikt.
Rätt grepp?
Besvärligt kan det vara att få med sig folk på nya grepp och greppen kanske inte är rätt. Håkan Moldén tog exempel från när fabriken stod inför att anpassa sig till kvalitetssystem, med bokstavsbegrepp som ISO, OHSAS med flera. Personalen tyckte enligt Moldén att det bara skulle bli en massa arbete med papper och kontroller, samtidigt som jobbet sinkades.
Då togs sikte på att vara herre i eget hus.
Systemet en hjälp
- Vi sade till personalen ;"ändra själv då!" Systemen får inte vara en börda utan ska vara en hjälp, sade han. Personalen tog sig an uppgiften.
Vision och strategier har också tagits fram. Man kan kalla orden i papperen för floskler, resonerade Håkan Moldén, det viktiga är att folk förstår syftet, att de är med på tåget och naturligtvis att den noggrannt analyserade färdvägen är rätt.
Onödiga förändringar
Ibland görs förändringar enbart för att det ska påvisa handlingskraft. En ny chef börjar alltid med att förändra och omorganisera. En omorganisation kan dölja problemet men löser det inte. Håkan Moldén och Anna Karin Djupenström anser att det för det första är fel utgångspunkt att prata om behov av förändringar.
- Vi gillar inte förändringar, vi arbetar bara med förbättringar. En förändring behöver inte vara bättre. Säger du till medarbetarna att det ska ske förändringar möter det motstånd. Men har du hört talas om någon som inte vill ha förbättringar? undrade Håkan Moldén.
Så jobbar vi med nyheter