Tradition och nytt i första julkonserten

Julkonserten 2007 - Wish Upon A Star Triple & Touch, Elisabeth Andreassen, Orsa spelmän, Star School Choir, med flera Kulturens Hus, Stora scenen Torsdag 22/11-07 Det blev tre Kurirenhästar i betyg. Det är ett mycket gott medelbetyg det och ibland kändes det som om jag skulle sätta dit fyra stycken sådana betygshästar, men - det fick ändå räcka med tre. I förra veckan satte jag tre ryttare i betyg för Shirley Clamp, vid hennes konsert. Jag hade absolut inte mycket emot henne, då sätter man inte tre i betyg. Men då var det någon som undrade om jag hade varit på samma konsert som någon? Det hade jag. Och nu blev det återigen tre i betyg. Och det får lov att räknas som mycket respektabelt det och innan någon hinner höra av sig ja: jag var på samma konsert. Årets första julshow startade sin slädfärd genom landet i Luleå och dessutom med dubbla föreställningar, på torsdagen. Den inledande gick i gång 16.00 med att Triple & Touch på ett snyggt sätt begick Gläns över sjö och strand i vokaltandem med Bettan Andreassen (fortfarande en ohejdbart trovärdig och genuint god och glad tjej) och avrundades med att hela artiststyrkan radade upp sig längs scenkanten och vecklade bort omslagspapperet från John Lennons och Yoko Onos Happy X-mas (War Is Over). Då var klockan lite drygt halv sju. En paus på 20 minuter ska räknas in. Men definitivt - mycket generöst, präglat av pigg humor, många hyss samt en veritabel spel- och sångarstämning av snögubbestorleken modell större. Av någon anledning ("Christmas Is the Loneliest Time of the Year", för att tala med saloon-poeter som Sinatra, Peggy Lee och Anita O?Day) blir jag alltid direkt ledsen, när jag går på julshower. Så även här. Inte minst när Bettan Andreassen (som kastade sig mellan klädbytena på ett respektingivande hastigt vis) gick in i O, helga natt. Då blev det dimmigt bakom glasögonen. Eller när Orsa spelmän startade Födelsedagsvals till Mona. Det small för övrigt (högljutt!) ett PA så att spelmännen fick spela mycket mera än det var tänkt. Inget fel i det. Den sydafrikanska kören Star School Choir, bestående av nio korrekta och disciplinerade unga män och kvinnor med röstresurser som det fanns att ta av, var även de en markant upplevelse. När de slog in Miriam Makebas Pata Pata mot slutet av kvällen, var det frågan om kollektivupplevelse. Annat bra inkluderade Bettans kaxiga version av Brenda Lees Rockin? Around the Christmas Tree, hela Elvis-medleyt (där alla medverkande och de väldigt dulktiga körtjejerna Magdalena och Hanna ingick) och i princip allt vad de dunderprofessionella Göran Rudbo och Ken Wennerholm (Triple & Touch) tog sig för. En snygg blandning av traditionellt och nytänkande. Julshows-genren hade absolut kunnat starta sämre. Och: bara 31 dagar kvar till julafton!

Tradition och nytt i första julkonserten

Årets första julshow har startat sin slädfärd genom landet i Luleå med dubbla föreställningar. En snygg blandning av tradition och nytänkande, tyckte Kurirens recensent som gärna deltog i kollektivupplevelsen.