Tre månaders fängelse

Rånarna sprang iväg.  ? Jag låg där chockad, grät och såg ingen som hjälpte mig! De två rånarna, båda 19 år gamla, döms nu till två respektive tre månaders fängelse samt skyddstillsyn, enligt domen som avkunnades i tingsrätten. De ska betala 13.000 kronor i skadestånd till brottsoffret. Flera gånger föll Eivor Nordvall i gråt när hon skulle berätta om den uppslitande händelsen. Hon uppgav att hon bott på Porsön i 31 års tid och aldrig råkat ut för något liknande.  ? Jag har kunnat gå ut utan att känna mig hotad. Väskryckningen medförde att hon fick ont i ena handen som blev blå och öm. Hon fick även värk i ena sidan av kroppen. På nätterna har hon efteråt ibland legat och grubblat. Händelsen kommer tillbaka i hennes tankar.  ? Som tur är har jag så många snälla grannar och vänner som kommit och pratat med mig. De har också skickat blommor. Min sambo och son har hjälpt mig. Den ene 19-åringen erkände rånet medan den andre enbart gick med på att han befunnit sig på platsen med sin kamrat och att han efteråt tagit hand om tygkassen när de sprang från platsen samt att kamraten återfått kassen i den lägenhet på Assistentvägen där de vistades under helgen. 460 kronor i byte Båda medgav att de diskuterat att begå något brott eftersom de var panka. De hade rökt hasch tillsammans med andra kamrater redan på lördagen. Kammaråklagare Ulla-Karin Lindström ansåg att båda skulle fällas till ansvar för rån som hon tyckte att de begått gemensamt och i samråd. Hon hänvisade bland annat till att den som nekade till att han utfört själva väskryckningen varit närvarande på platsen, sprungit därifrån och tagit hand om stöldgodset. Rånbytet blev 460 kronor. Vid en visitation på häktet påträffades pengarna på den ene av 19-åringarna. En av dem är dömd för rån tidigare, även det rånet skedde på Porsön. Påföljden blev överlämnande till socialtjänsten. Under rättegången råkade de två offentliga försvararna, advokat Håkan Lundström och advokat Jan Wennerbrandt i gräl med varandra. Lundström protesterade när Wennerbrandt pressade hans klient i ett förhör. Jan Wennerbrandt undrade om 19-åringen tyckte att han gjort något brottsligt.  ? Stopp, utredningen är klar och ska inte göras här. Du är ingen åklagare! sade Håkan Lundström till kollegan. Det blev paus och advokatgrälet fortsatte ute i väntrummet. Åklagaren Ulla-Karin Lindström framhöll i sin slutplädering att det varit rena turen att inte den 73-åriga kvinnan skadats mer.  ? Att se ut ett sådant offer är hänsynslöst, uppgav Ulla-Karin Lindström och såg gärningen som en mycket allvarlig brottslighet. Hon påpekade att minimistraffet för rån är ett år och att de åtalade måste dömas till fängelse. Ingen ånger  ? De har fyllt 19 år, blir 20 år senare i år. Oavsett vilka särskilda problem och förutsättningar de har kan de inte undgå ett fängelsestraff!  ? Ska samhället ge upp, undrade advokat Wennerbrandt. Fängelse är att resignera. Det ger bara mer brottskunskaper. Advokat Lundström ville att rätten skulle ogilla rånåtalet och för övriga åtalspunkter, hot mot tjänsteman och ringa narkotikabrott, utdöma en icke frihetsberövande påföljd. Ingen av ynglingarna visade någon speciell ånger för vad de gjort. De bad aldrig rånoffret om ursäkt under förhandlingen. En av dem förklarade att det var ?pinsamt? att sitta i en rättegång. Rådman Ulf Andersson läste upp domen några timmar senare. Han hänvisade till att Högsta domstolen (HD) i flera rättsfall konstaterat att ungdomar mellan 18 och 20 år kan dömas till fängelse vid allvarliga brott men att ett längre fängelsestraff kan ersättas med skyddstillsyn kombinerat med ett kortare fängelsestraff på en till tre månader utan möjlighet till villkorlig frigivning. Den ene 19-åringen betecknades som mer aktiv än den andre och fick tre månader medan kamraten fick två månader. Båda fick skyddstillsyn och ska kvarbli i häkte tills straffen kan verkställas. Domen kan överklagas senast den 21 april.