Helén Wiklund Wårell.
Cheferna går upp mest i lön i Luleå.
Till exempel har rollen som socialdirektör gått upp med 37 000 kronor till 105 400 kronor på tio år.
Vi har tittat på de tio största yrkesgrupperna och där är enhetscheferna de stora vinnarna sett till löneökningen från 2014 till 2024.
- Enhetschefer har gått från medianlön på 32 000 kronor till 47 500. 48 procent – störst ökning.
- Handledare på gruppbostäder har gått från medianlön på 23 047 till 26 000. 13 procent – minst ökning.
Hur kommer det sig att det är chefer som går upp mest i lön procentuellt sett? Elin Selberg är förhandlingschef i Luleå kommun.
– Vi gör en omvärldsbevakning, ser hur lätt eller svårt det är att rekrytera vissa yrkesgrupper ... det är en massa olika parametrar som leder till att vi ser ett behov av att göra ökningar. Vi har sett ett behov av att göra satsningar på till exempel enhetschefer, säger hon.
Är cheferna bättre på att förhandla?
– Det finns inget enkelt svar i vad som leder till bra eller dålig löneutveckling. Vi ser över om det är lätt eller svårt att rekrytera, hur arbetsmarknaden ser ut, hur arbetet kan utvecklas över tid, vilket ansvar som läggs in. Det är många saker som leder till det.
Förutom chefstjänster är det lärare som sticker ut. De har fått upp sina löner med 45 procent till en medianlön på 39 000 kronor i månaden.
Där är det väl också en politisk vilja som har spelat in för att göra yrket attraktivare och för att få fler behöriga lärare?
– Det har det funnits. Det har varit satsningar på allt från lärarlönelyftet och förstelärare till andra delar, säger Elin Selberg som även lyfter att det är fackförbundens tryck på att få in löneökningar i kollektivavtalet som spelat en stor roll.
Yrkesrollen socialdirektör har gått upp 53 procent i lön på tio år. Helén Wiklund Wårell är ett exempel på en anställd som gått mellan olika chefsroller och fått upp sin lön med 78 procent till 102 300 kronor. Jag återkommer till att det ändå är cheferna med redan höga löner som får högst löneökning?
– Det är ingen bild jag säger emot. Så ser det ut. Det är de bedömningar vi har behövt göra för att kunna vara attraktiva både för att kunna rekrytera nya medarbetare och för att behålla duktiga medarbetare. Om man jämför med näringslivet har vi ändå inte några löner som är i närheten av de nivåerna. Men vi har ändå behövt göra vissa satsningar för att möta upp den skillnaden.
Patrik Bylin
Helén Wiklund Wårell var fritidschef 2014 och är nu infrastruktur- och servicedirektör. Hon konstaterar att det är två vitt skilda uppdrag. Från att vara chef över 85 personer till att ansvara över en förvaltning med över 600 anställda.
– Det är stor skillnad på ansvaret över så många anställda och så mycket större ekonomi, säger Wiklund Wårell.
Det är bara hon och Patrik Bylin som varit kvar på höga chefsroller de senaste tio åren. Bylin har gått från räddningschef till kultur- och fritidsdirektör och har fått upp sin lön till 85 800 kronor (44 procents ökning).
Inte många chefer blir långvariga?
– Vi har annan typ av avtal och kan gå på dagen om det skulle vilja sig så.
Det är mycket press med allt ansvar?
– Så är det. Man står ju till svars för allt som händer i förvaltningen och lönen ska också spegla det ansvaret.
Men du som har fått bra löneökning ändå. Har du några tips till löneförhandlingar?
Helén Wiklund Wårell skrattar åt frågan.
– Jag är faktiskt en dålig förhandlare.
Men det har gått bra ändå?
– Det har gått bra, för lönen har följt ansvarsbiten. Det är nog inte något annat.