För några år sedan skaffade Ulrika Larsson en lokal på Skeppsbrogatan i Luleå och köpte en skåpbil som hon skulle använda för att sälja garn på marknader och mässor. Men när pandemin slog till stannade allt av.
Men drömmen om en garnbutik levde kvar och nu har Ulrika Larsson öppnat sin butik Galen i garn på Varvsgatan. Det är en liten källarlokal och allt är inte riktigt färdigt än. Skyltar saknas men garnhyllorna är påfyllda.
I lördags hade hon smygöppning och Ulrika Larsson berättar att den lilla garnbutiken var välbesökt.
– Jag har fått jättemycket tips och jag ska bara göra klart med en leverantör till så kan jag öppna på riktigt, säger hon.
Det kan bli efter påsk, hon vet inte exakt i dagsläget.
Ulrika Larsson berättar att hennes intresse för handarbete började redan som barn när hennes mormor lärde henne att virka. Sticka lärde hon sig dock inte förrän i vuxen ålder.
– Jag är vänsterhänt så då håller man tvärtom, det blir spegelvänt. Men jag har lärt mig massor på nätet, det finns så många kurser. Det rekommenderar jag verkligen, säger hon.
Hon berättar att allt fler yngre börjar sticka, både killar och tjejer. De är inte alltid lika intresserade av de traditionella garnerna utan vill gärna ha annorlunda och roliga saker, mjukt "snuggle-garn" och amigurumi, som är stickade eller virkade stoppade leksaker.
– Det är så himla kul. För mig är det så skönt att bara sätta sig ner och sticka, tömma huvudet. Kanske lyssna på en podd, det är mindfulness på något sätt. Just det tror jag är en anledning till att intresset ökat så enormt, säger Ulrika Larsson.
Hon visar en virkad swoncho, som är en kombination av en sweater (tröja) och poncho och några tröjor som hon bara behöver fästa trådarna på. Hon bär en tröja – som är den första tröja hon någonsin stickat. Det är inte för inte butiken heter Galen i garn.
Hon har en idé om att arrangera stickcaféer i lokalen och att kunna ha öppet heltid. Då skulle hon kunna sluta som lärare och satsa fullt ut på garnbutiken. Hon har sagt upp sig och vikarierar redan i dag.
– Det är så kul att äntligen få göra det här. Jag känner bara, nu kör jag! Det får bära eller brista, jag får väl leva på nudlar ett tag.