Det sammantagna resultatet av Svenskt näringslivs enkätundersökning rörande kommunernas företagsklimat. Norrbotten är alltså näst sämst i landet.
Svenskt näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet innebär återigen en dyster läsning för merparten av kommunerna. De flesta ligger på ett genomsnittsbetyg mellan 2,5 och 3,2 i det sammanfattande omdömet.
1 384 av länets företag svarade på enkäten och sammantaget är Norrbotten näst sämst i landet när det gäller företagsklimatet, endast Gotland är sämre.
– Tyvärr halkar hela Norrbotten efter och det är inte bra. Våra kommuner behöver modiga politiker som vågar leda och visa vägen. Vi har störst tillväxt i Sverige men sämst företagsklimat, säger Hans Andersson, regionchef för Svenskt näringsliv i Norrbotten.
Enkätens resultat skaver extra när länet samtidigt står inför en enorm expansion i spåren av den gröna industrirevolutionen, med satsningar på H2 Green Steel, Hybrit med flera.
– Kommunerna lyssnar inte på vilka behov som företagen har. Politiker och ledande tjänstemän förstår inte. De kanske tycker att det är bra att det bara ”tuffar på” år efter år men det händer alldeles för lite. Det har inte Norrbotten råd med. Ska vi bygga upp attraktion för länet, måste kommunerna stoltsera med mycket bättre företagsklimat också.
Att det skulle handla om en "växtvärk" som har drabbat kommunerna, tror inte Hans Andersson på.
– Vi har haft en stark tillväxt i länet över längre tid, inte minst i Malmfälten. Men inte heller där har det hänt särskilt mycket. Där har politikerna snarare lyst med sin frånvaro och inte gjort något åt det missnöje som finns. Det handlar inte om ”växtvärk” på grund av alla stora industrisatsningar, bortsett möjligen från de låga betygen kring ”Tillgång till relevant kompetens”.
Genomgående är det dåliga betyg som ges när det gäller kategorier som ”Dialog med kommunens beslutsfattare”, ”Information till företagen”, ”Kommunens service och bemötande” med flera.
– Dialog och kommunikation är ”basic” för mig, att kommunerna talar om vad man gör och vad man vill, och har den nära dialogen. Men det verkar nästan som att det finns en rädsla över att prata med företagen.
Kända sedan tidigare är exempelvis problemen med de långa tillståndsprocesserna och även tillsynsärendena.
– Detta kan delvis handla om resursfrågor inom kommunernas näringslivsenheter. Många kontaktytor berör inte heller bara kommunerna, utan även länsstyrelsen. Jag skulle vara mycket glad över om vi kunde göra en liknande gällande länsstyrelsen också.
Men även kategorin "Upphandling" får generellt låga betyg, vilket Hans Andersson beklagar.
– Det här har länge lyfts som en viktig fråga för länets företagare, att kunna göra fler lokala upphandlingar och affärer. En otroligt stor besparingspotential även för kommunerna, om de får fler anbud och kan ställa högre krav, så att skattepengen förvaltas väl.
Luleås resultat i enkätundersökningens totalt 14 kategorier.
Residensstaden Luleå får riktigt låga betyg generellt och ligger på plats 11 av länets 14 kommuner i snittbetyget (2,9).
– Luleå har sagt att de jobbar med alla de här frågorna, att det kommer ske förbättringar i företagsklimatet, men det syns inte ännu. Tvärtom om backar Luleå grovt i vissa kategorier. Därför blir det nog inte så positivt vid höstens företagarrankning heller, säger Hans Andersson.
Det finns dock ett lysande undantag rörande företagsklimatet i länet. Nationellt når 34 kommuner i landet upp till det övergripande betyget fyra, som motsvarar ”bra”, och i Norrbotten är det endast Boden som når de nivåerna (4,1).
Där menar Hans Andersson att både Luleå och övriga kommuner i Norrbotten har mycket att lära.
– Det finns en politisk samsyn kring näringslivsfrågorna i Boden, där man också involverar tjänstemännen bättre. Det finns ingen beröringsskräck kring företagen där, utan de bemöts på ett bra sätt i tidiga dialoger. Boden står upp för företagsfrågor mer utåtriktat.
Bodens resultat i enkätundersökningens totalt 14 kategorier.
Han knyter även att till att Boden placerade sig i topp i hela landet i en jämförelse av kommunernas företagsservice, gjord av intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner.
– SKR:s egen mätning visar sig tydligt även i vår undersökning. Boden är bäst när det gäller serviceinriktad myndighetsutövning. Övriga kommuner måste bli mycket bättre på att involvera alla som har beröringspunkter till företagen i deras vardag.
Där menar han att just samsynen mellan politiker och även tjänstepersoner måste förbättras också.
– Ta besöksnäringen, där det kan behöva ansökas om serveringstillstånd. Då är det inte bara alkoholhandläggaren som företagarna behöver träffa, utan även räddningstjänsten och andra aktörer. Det krävs mer modiga, drivna beslutsfattare och tjänstemän i ledande befattningar i kommunerna.
Men Boden ligger också bättre till än Luleå vad gäller ”Vägnät, tåg- och flygförbindelser”, trots residensstadens närhet till flygplatsen.
Här menar Hans Andersson att företagarna ser till kommunernas lokala infrastruktur i stort.
– Transportsektorn ser till exempel stora brister i Luleås industriområden, även sämre paketbud med mera. Boden har inte den ”växtvärken” ännu.
"Företagen i Norrbotten sysselsätter mer än 74 000 personer och bidrar därmed med 21 miljarder i skatteintäkter. Det räcker till att anställa många pedagoger, sjuksköterskor, poliser och annat inom välfärden", säger Hans Andersson, regionchef Svenskt näringsliv i Norrbotten.
Underbetygen till länets kommuner i enkätundersökningen kan få tråkiga andra effekter, och rentav skrämma bort företag och andra industriprojekt som vill etablera sig i Luleå och Norrbotten.
– Det finns absolut en potentiell risk för det. Norrbotten förtjänar ett mycket bättre företagsklimat. Boden kan inte göra detta själv. Vi måste ha många fler vassa kommuner.
Det här är trots allt en attitydundersökning. Är norrbottningar gnälligare än övriga riket?
– Det tror jag definitivt inte. Det handlar om företagarnas bedömda upplevelser, och frågorna ställs på samma sätt över hela riket, oavsett om det är landsbygd eller storstad. Och ändå skiljer det så mycket.
Borde exempelvis Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) ”prya” hos partikollegan Claes Nordmark (S) i Boden?
– De har redan inlett ett stort samarbete och det kan säkert komma goda saker ur det, men det kan också ligga något i det du säger, säger Hans Andersson, Svensk näringsliv.