"Röd i hjÀrtat, blÄvit pÄ fotbollsplan men politiskt grön", skrev undertecknad nÀr Hertsösonen, IFK:aren, fritidsledaren och löparfenomenet Gustav Uusihannu försökte nÄ kommunalrÄdsposten 2013.
Fem Ă„r senare, efter en enorm personvalskampanj 2014 och en mandatperiod som regionpolitiker för S, Ă€r han inte alls sĂ€ker pĂ„ sin politiska framtid â och lika besviken Ă€r Gustav pĂ„ partiets valnederlag.
LÀs mer: S-profilerna om valfiaskot i LuleÄ: "En chock"
â En katastrof. För mig visar det att S Ă€r allvarligt skadade i LuleĂ„. Raset Ă€r sĂ„ pass omfattande, sĂ„ mycket mer Ă€n rikstrenden och andra jĂ€mförbara kommuner, som SkellefteĂ„, Ăstersund och UmeĂ„. Om inte detta Ă€r en vĂ€ckarklocka, vad skulle vara det dĂ„? sĂ€ger Gustav Uusihannu dagarna efterĂ„t.
Han konstaterar att partiet rasar frÄn drygt 50 procent under Karl Petersens ledning, till 37 procent i dag.
â Och detta trots att oppositionen har varit sĂ„ osamlad och svag. I nĂ€sta val kan vi vara halverade. Partiet mĂ„ste tala öppet om detta misslyckande.
Just Karl Petersen var Gustav Uusihannus stora förebild nÀr han gav sig in i politiken.
â Kalle var speciell. NĂ€r jag gick hockeygymnasiet var han den enda politiker som hĂ€lsade pĂ„ oss till och frĂ„n skolan, sĂ„ man fick en relation till honom.
Han menar att den nuvarande partiledningen i LuleÄ har förlorat kontakten med vÀljarna, nÄgot som Àven förre statsministern Göran Persson lyfter fram som ett misslyckande i stort av S.
â För mĂ„nga ledande politiker i dag tror att nĂ€rvaron i sociala medier ersĂ€tter det personliga mötet. Men har man inte tid att möta folk, dĂ„ uppfattas man som arrogant och nĂ„gonstans dĂ€ruppe, medan medborgarna Ă€r lĂ„ngt dĂ€rnere.
Uusihannu anser ocksÄ att partiets relation till M, som nÀr Anders Josefsson reser i Niklas Nordströms slÀptÄg till Almedalen eller Austin, bidrar till vÀljarsveket.
â NĂ€r jag Ă€r pĂ„ Hertsön, i hjĂ€rtat av socialdemokratin, fĂ„r jag kĂ€nslan av att mĂ„nga inte lĂ€ngre ser skillnaden pĂ„ S och M. En stor faktor till misslyckandet. MĂ„nga uppfattar samarbetet som ljusskyggt ocksĂ„.
Detta blev tydligt i hÄrt kritiserade LuleboaffÀren, dÀr Anders Josefsson var ende gruppledare med insyn.
â Hyrestagarna Ă€r traditionellt starka vĂ€ljargrupper för S. NĂ€r de inte kĂ€nner sig trygga, dĂ„ blir det stora bekymmer. Och om folk inte ser skillnad pĂ„ sossar och moderater, dĂ„ söker de nya alternativ. Ett stort utrymme för flankerna och för SD.
Men katastrofvalet för S handlar ocksÄ om honom sjÀlv, eftersom partiet utmanövrerade Gustav Uusihannu inför riksdagsvalet, dÄ att han hamnade utanför Norrbottenslistan. Detta skedde just mot bakgrund av "kryssuccén" för fyra Är sedan, nÀr han fick över 5 000 kryss i landstingsvalet.
â Jag fick flest personröster i hela Sverige, pĂ„ kommun- och landstingsnivĂ„, sĂ„ det Ă€r klart att detta spelade in.
S-vĂ€ljare tolkade petningen som ett stort svek, medan Gustav menar att han drabbades av âpersonkryssens förbannelseâ.
â Jag Ă€r vĂ€lutbildad, jobbar stenhĂ„rt och möter mĂ„nga mĂ€nniskor. De sakerna i kombination innebar att jag skulle kryssas förbi alla etablerade politiker, sĂ„ att en av dem skulle Ă„ka ut. Men det hade ocksĂ„ kunnat innebĂ€ra att partiet fick fler riksdagsröster, alltsĂ„ extra mandat.
Hur kÀndes det?
â Jag var besviken. Och i lĂ€ngden skadar detta socialdemokratin. Starka kandidater spelar stor roll, de kan översĂ€ttas till mandat och procent. Och den mest jĂ€mlika formen av politiskt deltagande Ă€r nĂ€r man kryssar för en person pĂ„ valsedeln. Bara dĂ„ Ă€r den fattige lika mycket vĂ€rd som den rike, som kan pĂ„verka pĂ„ sĂ„ mĂ„nga andra sĂ€tt.
Inte ovÀntat sjönk stödet för S betydligt i traditionella fÀsten som Hertsön, dÀr Gustav Àr folkligt förankrad som eldsjÀl efter alla Är som fritidsledare och i olika integrationsprojekt.
â För mig Ă€r det maktfullkomlighet nĂ€r partiet inte tar hĂ€nsyn till alla som röstade pĂ„ mig. Jag hade inte minst mĂ„nga ungdomar som trodde pĂ„ mig.
Vilka signaler sĂ€nder S ut nĂ€r du â en ung ambitiös politiker och "krysskungâ â blir utmanövrerad?
â TyvĂ€rr fĂ„r folk bilden av att den politiska eliten hĂ„ller varandra om ryggen. S mĂ„ste bejaka personkryssen igen.
En bidragande anledning till utmanövereringen kan ocksÄ, tror han, vara att Gustav Uusihannu inte har den traditionella bakgrunden som S-politiker, med det partiinterna nÀtverkande som det innebÀr för mÄnga Ànda sedan SSU-Ären.
â Jag Ă€r ju frĂ„n idrottsrörelsen, umgĂ„s inte med andra politiker, kommer inte frĂ„n SSU och kĂ€nner inga i valberedningen. Det kan ha varit en nackdel. Kanske ett skĂ€l till att det trasslade till sig för mig.
Hur ska S resa sig ur krisen?
â Det viktigaste ordet Ă€r ödmjukhet. Partiet uppfattas som maktfullkomligt och arrogant, den kĂ€nslan har jag mött hos mĂ„nga. Och den gĂ„ngna mandatperioden har det politiska klimatet i LuleĂ„ varit förgiftat.
Hur dÄ?
â PartiföretrĂ€dare kallar oppositionen âpopulisterâ hit och âkommunisterâ dit, hĂ„rda angrepp. Nu mĂ„ste partiet kĂ€nnetecknas av ödmjukhet igen.
S i LuleÄ stÄr inför ett vÀgval och kan tvingas söka stöd hos andra partier. Vilka ska de samarbeta med?
â Jag har inte koll pĂ„ alla personrelationer eller gruppledare, men för mig kĂ€nns V nĂ€rmast. Det mĂ„ste synas mer att S faktiskt kommer frĂ„n arbetarklassen.
Hur ser du pÄ din politiska karriÀr framöver?
â Efter Ă„rsskiftet har jag inget partipolitiskt uppdrag lĂ€ngre. Inom idrotten brukar man sĂ€ga att man ska sluta pĂ„ topp och jag gjorde det genom att fĂ„ flest personkryss i hela landet. Jag blev inte bortvald av vĂ€ljarna i alla fall.
Vad krÀvs för att du skulle kandidera pÄ nytt inom S?
â Det bygger pĂ„ att partiet ska vara intresserade. Jag fick aldrig kĂ€nslan av att det var sĂ„ angelĂ€get frĂ„n deras sida. Jag hade velat ha större förtroende inom partiet, tror att jag hade kunnat leva upp till det. Jag vill inte brĂ€nna nĂ„gra broar, sĂ€ger Gustav Uusihannu.