Dag Fagerhem på revisionsbyrån PWC har studerat vårdvalet inom primärvården ur konkurrenssynvinkel. Han är inte överraskad att Sensia lägger ned vårdcentralerna.
– Går det inte runt så finns det ingen anledning att tro att man ska driva verksamheten vidare. Det är krasst men ideell verksamhet ingår inte i själva idén för det privata kapitalet, säger han.
Fagerhems rapport beställdes av Konkurrensverket (KKV). Den visar att landstingen ännu inte helt anpassat sig till regelverket för det fria vårdvalet.
– Det är olika i olika landsting men generellt råder det inte jämförbara villkor mellan offentlig och privat vård, säger han.
Orsakerna är flera och rapporten visar också att många landsting har stora underskott inom primärvården. Det tyder på att ersättningen är för liten. Men när sedan vissa landsting, som Norrbottens, dessutom täcker de egna vårdcentralernas underskott blir det en "indirekt subventionering".
– Det går ju att ta med sig resultatet till nästa år, säger Fagerhem.
Medan privata aktörer stänger när det inte går runt finns det ett tryck på landstinget (även inifrån) att fortsätta driva de vårdcentraler som inte klarar sin ekonomi.
– Landstingen avvecklar ogärna vårdcentraler som går med underskott, det är politiskt svårt. Och ofta har man inte ens tänkt så långt, säger Fagerhem.
Fagerhem berättar att situationen i Värmland är snarlik den i Norrbotten. Men där tog landstinget beslut om att kompensera de privata vårdgivarna.
– Värmlands landsting täcker underskotten för sina vårdcentraler. Men när de privata påtalade detta så fick de motsvarande kompensation, säger han.
Sensia hänvisar även till höga lönekostnader för läkare då man tvingats anlita stafettläkare?
– Inte oväntat, får man problem med läkarförsörjningen så sänker det en vårdcentral direkt.
– Nej, det kan jag inte säga. Privat vård befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas och att driva vårdföretag ger ingen större vinst. Men den kan komma när man säljer, säger Dag Fagerhem.